tisdag 25 oktober 2011

Allmänhetens inställning till kulturarv

De flesta studier som berör allmänhetens inställning till kulturarv och kulturmiljövård har varit ganska begränsade. Anita Synestvedts avhandling Fornlämningsplatsen: kärleksaffär eller trist historia är ett exempel på där människors relation till ett par specifika platser utforskas. En större övergripande undersökning av västsvenskarnas inställning till kulturmiljövåren genomfördes av SOM-institutet vid Göteborgs Universitet (SOM=Samhälle Opinion Media) 2002. Undersökningen omfattade bara folk från Västsverige men dess omfattning om 3792 svarande gör den stor nog att ta i beaktande och sannolikt den största undersökning av detta slag hittills. Undersökningens kanske mest relevanta fråga var Hur viktigt anser Du att det är att bevara nedanstående för kommande generationer? De som svarade ”mycket viktigt” alternativt ”ganska viktigt” redovisas inom parentes efter de olika kategorierna nedan:

  • Gamla stadskärnor (88%)
  • Fornlämningar (87%)
  • Gammelskog/urskog (86%)
  • Trädgårdar och parker (85%)
  • Kustlandskapets bebyggelse (84%)
  • Jordbrukets bebyggelse (81%)
  • Kyrkor (81%)
  • Slott och herrgårdar (78%)
  • Torp och torpgrunder (67%)

Vi kan alltså se att flera av de kulturmiljökategorier som påverkas vid exploateringar betraktas som viktiga av allmänheten. 60% av de svarande uppger att de är mycket eller ganska intresserade av lokalhistoria. Men här finns en åldersskillnad där intresset ökar med stigande ålder, däremot är könsskillnaden obefintlig. Några andra intressanta förslag som togs upp i undersökningen. Procentsatsen avser de som svarade att förslaget var ”mycket bra” alternativt ”ganska bra”:

  • Kulturarvet bör ges ökat utrymme i skolundervisningen (66%), stor skillnad mellan olika åldersgrupper där de äldsta var mest positiva och de yngsta minst positiva.
  • När man bygger bostäder och vägar bör det alltid ta sin utgångspunkt i kulturarvet (46%)
  • Minska resurserna för bevarandet av kulturarvet (5%)

22% av de svarande svarade ”ja flera gånger” eller ”ja någon gång” på frågan: Har Du själv någon gång engagerat Dig för att bevara något Du anser vara av viktigt kulturhistoriskt värde, t ex genom att skriva på en namninsamling, skriva en insändare till en tidning, spridit informationsmaterial eller demonstrerat?

I anslutning till den nationella kulturarvssatsningen Agenda Kulturarv engagerades SCB för att göra en rikstäckande undersökning av allmänhetens inställning till kulturarv och Comvision AB för att göra en kvalitativ undersökning av politikers inställning till kulturarv. Utifrån svaren kan det konstateras att befolkningen på riksnivå, i SCBs undersökning, har en positiv inställning till kulturmiljöer och kulturarv men att tendensen är att svaren i väst-SOM undersökningen ger ett ytterligare något mer positivt intryck. Delvis har detta att göra med hur frågorna ställs. 64% av de svarande funderar ofta eller ibland över de historiska spåren i sin omgivning, endast 10% anger att de aldrig funderar över detta. Hur kulturmiljön och kulturutbudet ser ut spelar roll för ungefär hälften av de svarande när det gäller att välja bostadsort. 69% av de svarande uppger att de någon eller flera gånger om året besöker kulturmiljöer, museer eller kulturbyggnader. En tendens är att de som funderar aktivt över de historiska spåren i sin omgivning oftare besöker kulturmiljöer, de anser sig också vara föreningsmänniskor. Dessa personer har också ett större intresse och kännedom i frågor som rör kulturmiljön. Politikerundersökningen som utfördes i anslutning till Agenda Kulturarv visar att politiker över lag har svårt att definiera vad kulturarv är och vilken betydelse det har för samhället men att det betraktas som viktigt om än på ett vagt sätt. Kulturarvets roll ses dock som demokratisk. Politikerna efterlyser över lag en tydlighet från kulturarvsförvaltningens sida.

Vi kan alltså konstatera att en majoritet av de svarande i de aktuella undersökningarna ansåg att kulturarvet och kulturmiljön var viktig att värna om. Detta, det allmänna intresset och den demokratiska aspekten av kulturarvet, är viktig att bära med sig. Den ligger i linje med portalparagrafen i kulturminneslagen (1988:950):

1 § Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö.
Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas.

Den demokratiska aspekten är även grunden till resonemangen i Den Europeiska landskapskonventionen i vars inledande ändamålsdeklaration man kan läsa:

som önskar uppfylla allmänhetens önskan att kunna glädja sig åt landskap med hög kvalitet och att spela en aktiv roll i utvecklingen av landskapen,

Tölö: Efter fältinsatsen

Fältinsatsen i Tölö är avklarad sedan ett par veckor. Efterarbetet med materialet har försenat något på grund av en del brådskande ärenden som dykt upp. Men med lite tur kommer vi igång med det hela lite lätt inom ett par veckor - åtminstone såpass att vi får iväg prover.

Däremot kan jag meddela att vi strax efter avslutad grävning gjorde ett återbesök på platsen för att visa den för Hedeskolans 6-8 åringar. Det blev en mycket lyckad visning där allt ifrån forntida hus och flinta till Gormitis avhandlades. Barnen kom med många väldigt bra och tankvärda frågor.

onsdag 5 oktober 2011

Färdiggrävt i Brogatan och Storgatan

Nu är undersökningen av Brogatan och Storgatan i Halmstad klara. Endast en liten del av Klammerdammsgatan mellan Storgatan och Nygatan är kvar att undersöka.

Den sista veckan vi grävde i Brogatan undersökte vi de tjocka lager som fanns närmast Nissan. Här fanns en tydlig strandkant och utanför den har avfall slängts. Vi hittade både djurben och keramik. Väster om strandkanten hittade vi gropar med slagg från järnframställning. De var grävda genom den naturliga sandbottnen och kommer troligen från den äldsta tidsperioden i Halmstad, det vill säga 1320-talet.

I Storgatan fortsatte vi gräva i båda schakten. I det södra schaktet (vid hamburgerrestaurangen) hittade vi spår av en smedja och flera generationer av bakgårdar. Längst nere i bottensanden fanns avtryck av klövar från djur som gått här innan Halmstad grundades.

I det norra schaktet (vid hörnet av Klammerdammsgatan) hittade vi resterna av en tvärgata till den medeltida huvudgatan. Den verkar ha anlagts samtidigt som Halmstad. Från början fanns ingen bebyggelse utmed den utan endast ett staket på varje sida om gatan. Ganska snart började man bygga hus på den södra sidan av gatan och senare även på den norra sidan. Vid ett tillfälle har hela gatan täckts av avfall och gödsel som jämnats till. Efter detta har man ändå fortsatt att använda gatan. Den källare med kraftiga murar som fanns i detta schakt har tillhört ett hus som legat på hörnet av den medeltida Storgatan och tvärgatan. Huset har funnits kvar till branden 1619.