tisdag 15 november 2011

Tölö: lite om snöret



Bilder: Inger Nyström, SVK
Samtalde nyss med vår konservator, Inger Nyström på SVK. När hon ändå kikade på lite andra rep och fibrer så passade hon på att kasta in ett prov från ett av våra snören i mikroskopet. För det första kan man konstatera att det inte är ett snöre gjort av en sena eller liknande utan det är tillverkat av något växtmaterial (bast). Materialet är mycket nedbrutet så utifrån SVKs referensmaterial är det svårt att bestämma vad det rör sig om. Eventuellt skulle det kunna röra sig om lind. Om någon känner igen vad det är så skriv gärna en kommentar så följer vi upp tipset!

tisdag 25 oktober 2011

Allmänhetens inställning till kulturarv

De flesta studier som berör allmänhetens inställning till kulturarv och kulturmiljövård har varit ganska begränsade. Anita Synestvedts avhandling Fornlämningsplatsen: kärleksaffär eller trist historia är ett exempel på där människors relation till ett par specifika platser utforskas. En större övergripande undersökning av västsvenskarnas inställning till kulturmiljövåren genomfördes av SOM-institutet vid Göteborgs Universitet (SOM=Samhälle Opinion Media) 2002. Undersökningen omfattade bara folk från Västsverige men dess omfattning om 3792 svarande gör den stor nog att ta i beaktande och sannolikt den största undersökning av detta slag hittills. Undersökningens kanske mest relevanta fråga var Hur viktigt anser Du att det är att bevara nedanstående för kommande generationer? De som svarade ”mycket viktigt” alternativt ”ganska viktigt” redovisas inom parentes efter de olika kategorierna nedan:

  • Gamla stadskärnor (88%)
  • Fornlämningar (87%)
  • Gammelskog/urskog (86%)
  • Trädgårdar och parker (85%)
  • Kustlandskapets bebyggelse (84%)
  • Jordbrukets bebyggelse (81%)
  • Kyrkor (81%)
  • Slott och herrgårdar (78%)
  • Torp och torpgrunder (67%)

Vi kan alltså se att flera av de kulturmiljökategorier som påverkas vid exploateringar betraktas som viktiga av allmänheten. 60% av de svarande uppger att de är mycket eller ganska intresserade av lokalhistoria. Men här finns en åldersskillnad där intresset ökar med stigande ålder, däremot är könsskillnaden obefintlig. Några andra intressanta förslag som togs upp i undersökningen. Procentsatsen avser de som svarade att förslaget var ”mycket bra” alternativt ”ganska bra”:

  • Kulturarvet bör ges ökat utrymme i skolundervisningen (66%), stor skillnad mellan olika åldersgrupper där de äldsta var mest positiva och de yngsta minst positiva.
  • När man bygger bostäder och vägar bör det alltid ta sin utgångspunkt i kulturarvet (46%)
  • Minska resurserna för bevarandet av kulturarvet (5%)

22% av de svarande svarade ”ja flera gånger” eller ”ja någon gång” på frågan: Har Du själv någon gång engagerat Dig för att bevara något Du anser vara av viktigt kulturhistoriskt värde, t ex genom att skriva på en namninsamling, skriva en insändare till en tidning, spridit informationsmaterial eller demonstrerat?

I anslutning till den nationella kulturarvssatsningen Agenda Kulturarv engagerades SCB för att göra en rikstäckande undersökning av allmänhetens inställning till kulturarv och Comvision AB för att göra en kvalitativ undersökning av politikers inställning till kulturarv. Utifrån svaren kan det konstateras att befolkningen på riksnivå, i SCBs undersökning, har en positiv inställning till kulturmiljöer och kulturarv men att tendensen är att svaren i väst-SOM undersökningen ger ett ytterligare något mer positivt intryck. Delvis har detta att göra med hur frågorna ställs. 64% av de svarande funderar ofta eller ibland över de historiska spåren i sin omgivning, endast 10% anger att de aldrig funderar över detta. Hur kulturmiljön och kulturutbudet ser ut spelar roll för ungefär hälften av de svarande när det gäller att välja bostadsort. 69% av de svarande uppger att de någon eller flera gånger om året besöker kulturmiljöer, museer eller kulturbyggnader. En tendens är att de som funderar aktivt över de historiska spåren i sin omgivning oftare besöker kulturmiljöer, de anser sig också vara föreningsmänniskor. Dessa personer har också ett större intresse och kännedom i frågor som rör kulturmiljön. Politikerundersökningen som utfördes i anslutning till Agenda Kulturarv visar att politiker över lag har svårt att definiera vad kulturarv är och vilken betydelse det har för samhället men att det betraktas som viktigt om än på ett vagt sätt. Kulturarvets roll ses dock som demokratisk. Politikerna efterlyser över lag en tydlighet från kulturarvsförvaltningens sida.

Vi kan alltså konstatera att en majoritet av de svarande i de aktuella undersökningarna ansåg att kulturarvet och kulturmiljön var viktig att värna om. Detta, det allmänna intresset och den demokratiska aspekten av kulturarvet, är viktig att bära med sig. Den ligger i linje med portalparagrafen i kulturminneslagen (1988:950):

1 § Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö.
Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas.

Den demokratiska aspekten är även grunden till resonemangen i Den Europeiska landskapskonventionen i vars inledande ändamålsdeklaration man kan läsa:

som önskar uppfylla allmänhetens önskan att kunna glädja sig åt landskap med hög kvalitet och att spela en aktiv roll i utvecklingen av landskapen,

Tölö: Efter fältinsatsen

Fältinsatsen i Tölö är avklarad sedan ett par veckor. Efterarbetet med materialet har försenat något på grund av en del brådskande ärenden som dykt upp. Men med lite tur kommer vi igång med det hela lite lätt inom ett par veckor - åtminstone såpass att vi får iväg prover.

Däremot kan jag meddela att vi strax efter avslutad grävning gjorde ett återbesök på platsen för att visa den för Hedeskolans 6-8 åringar. Det blev en mycket lyckad visning där allt ifrån forntida hus och flinta till Gormitis avhandlades. Barnen kom med många väldigt bra och tankvärda frågor.

onsdag 5 oktober 2011

Färdiggrävt i Brogatan och Storgatan

Nu är undersökningen av Brogatan och Storgatan i Halmstad klara. Endast en liten del av Klammerdammsgatan mellan Storgatan och Nygatan är kvar att undersöka.

Den sista veckan vi grävde i Brogatan undersökte vi de tjocka lager som fanns närmast Nissan. Här fanns en tydlig strandkant och utanför den har avfall slängts. Vi hittade både djurben och keramik. Väster om strandkanten hittade vi gropar med slagg från järnframställning. De var grävda genom den naturliga sandbottnen och kommer troligen från den äldsta tidsperioden i Halmstad, det vill säga 1320-talet.

I Storgatan fortsatte vi gräva i båda schakten. I det södra schaktet (vid hamburgerrestaurangen) hittade vi spår av en smedja och flera generationer av bakgårdar. Längst nere i bottensanden fanns avtryck av klövar från djur som gått här innan Halmstad grundades.

I det norra schaktet (vid hörnet av Klammerdammsgatan) hittade vi resterna av en tvärgata till den medeltida huvudgatan. Den verkar ha anlagts samtidigt som Halmstad. Från början fanns ingen bebyggelse utmed den utan endast ett staket på varje sida om gatan. Ganska snart började man bygga hus på den södra sidan av gatan och senare även på den norra sidan. Vid ett tillfälle har hela gatan täckts av avfall och gödsel som jämnats till. Efter detta har man ändå fortsatt att använda gatan. Den källare med kraftiga murar som fanns i detta schakt har tillhört ett hus som legat på hörnet av den medeltida Storgatan och tvärgatan. Huset har funnits kvar till branden 1619.

onsdag 28 september 2011

Samskapande kulturarv i Halland

Kulturmiljö Halland i samarbete med Länsstyrelsen i Halland startar nu projektet Samskapande kulturarv i Halland. Projketet är ett delprojekt inom Kalejdoskop - Länsstyrelsernas mångfaldsprojket med syfte att förbättra informationen om och urvalet av skyddade kulturmiljöer med avseende på det heterogena Sverige. Samt att utveckla samverkansformer för att vidga kulturmiljövårdens perspektiv.
I projektet Samskapande kulturarv i Halland vill vi skapa ett nätverk, som utvecklar och arbetar fram en modell som kan appliceras på kulturarvsarbetet i Halland. Syftet med projektet är att arbeta med nya infallsvinklar genom kontakt med nya samarbetspartners så att fler utgångspunkter, perspektiv och tendenser i dagens samhälle inlemmas i kulturarvsarbetet.
Fredagen den 14 oktober startar vi nätverket med ett seminarium.
Är du intresserad av att ingå i nätverket?Kontakta då projektledare Stina Tegnhed antingen via mail (se listan här brevid) eller på telefonnummer 072-2290722

lördag 24 september 2011

Tölö i gårdagens NH

Ett reportage om grävningarna i Tölö i gårdagens Norra Halland kan ni läsa här.

fredag 23 september 2011

Hur glad får man vara?

Hur mycket glädje får man uppvisa som arkeolog? Jag tänker nu givetvis på arkeologen i den proffessionella rollen, inte den privata. För det är ju självklart så att man ibland blir mycket glad och uppspelt över fynd eller konstruktioner man hittar eller identifierar. Men får man då visa glädje? Eller skall man agera som en antikvarisk terminator som bara gör sitt jobb?

Vad tycker ni? Rösta i omröstningen här intill! Eller skriv en kommentar! Förresten, gör för all del både ock!

onsdag 21 september 2011

Visning Tölö

Måndagen den 26 september kl 18.00 visar vi den arkeologiska undersökningen av Tölö ängar för offentligheten. Enkel skyltning kommer att finnas utefter Hällingsjövägen. Stövlar rekommenderas.

Brogatan och Storgatan, Halmstad

Nu börjar undersökningen av Brogatan närma sig slutet, endast i den östra delen närmast Nissan fortsätter vi gräva. Samtidigt har några av oss börjat gräva i Storgatan omgivna av hamburgerrestauranger, klädaffärer och nyfikna halmstadsbor.

I den östligaste delen av Brogatan undersöker vi just nu en byggnad med ett lergolv. Den sanka marken i sluttningen mot Nissan har gjort att huset kontinuerligt har satt sig. Flera gånger har man fått lägga på ny lera och jord för att jämna ut golvytan. Mellan varje nytt lerlager ligger en matta av mossa. Våra förhoppningar var att hitta mer organiskt material i de fuktiga lagren närmast Nissan och vi har redan haft tur! En lädersula i storlek 36 och ett träflöte gör oss förväntansfulla inför vad mer som gömmer sig vid det gamla strandhaket. I övrigt har vi hittat få föremål. Det verkar som om ytan hållits ren och soporna från tomten dumpats utanför den yta vi undersöker. Synd tycker vi arkeologer som älskar gamla gropar fyllda med avfall.

Lergolvet i östra delen av Brogatan, i den vänstra delen av bilden ses två plintar av tätt placerade stenar som utgjort underlag för takbärande stolpar.



















Mitten av Brogatan är färdigundersökt. Här framkom tre generationer av hus med tillhörande gårdsytor. Även den västra delen av Storgatan är färdigundersökt, här framkom minst fyra generationer av olika hus. Nu börjar arbetet med att para ihop de olika lämningarna i Brogatan så vi får en helhetsbild av vad som hänt på tomten. Inte helt lätt då ytorna är avskurna från varandra av moderna ledningsschakt.

Längst i väster i Brogatan, vid Stora torg, finns den medeltida huvudgatan. Utmed gatan har troligen enklare hus funnits, kanske bodar för försäljning. Utifrån husens placering utmed gatan kan vi se att den har breddats med ungefär två meter någon gång under medeltiden. Under den medeltida huvudgatan finns gammal odlingsjord som troligen har tillhört gården Broktorp som låg här innan Halmstad flyttades hit på 1320-talet.

De två schakten i Storgatan går en bit in på tomterna bakom de hus som legat utmed den medeltida huvudgatan. Hittills har vi hittat ytterligare huslämningar i form av ett lergolv och en källare från 1500 eller 1600-talet. Källaren har en kraftig skalmur och har troligen hört till ett tegelhus som förstördes i branden 1619.

tisdag 20 september 2011

Trottaberg/Söndrum raä 108




Som i ett svart hål försvann arbetsveckorna på Trottaberg!




















Under de gångna sensommarveckorna har fem arkeologer undersökt boplatsen Söndrum raä 108, strax väst om Halmstad. Undersökningen har framförallt koncentrerats kring bebyggelseutveckling under förhistorisk tid i området.

Sammanlagt har 26 huslämningarna identifierats inom den avbanade ytan. Det äldsta huset har sannolikt byggts under senneolitikum och det yngsta synes vara från tidig medeltid. Det verkar, vid en snabb blick, ha funnits en kontinuitet från senneolitikum (ett hus med nedsänkt golv) och fram i tidig medeltid (vinkelbyggd gård). Mer eller mindre. Kommande 14C-dateringar får dock fälla den avgörande domen.


Även om det hade varit väldigt roligt att lägga upp planer över 26 hus här så ska jag bespara er det. Men ett par måste vi i alla fall ta med, som de yngsta gårdslämningarna på toften!

















Boplatsens yngsta gård (blå) har påträffats inom den, på storskifteskartan, benämnda toften. På bilden kan också en vendel – vikingatida gård (röd) samt en sen viking- tidig medeltida gård (vit) ses, vilka även de ligger inom toften.

Mycket har hänt under de gångna arbetsveckorna men mycket hinner ännu ske. Min intention är att fylla på med resultat även efter fältfasen, så håll utkik. Dröjer det så finns här mycket annat intressant att läsa!

Fin keramik mm


Denna skärva dök upp idag. Den låg i bottensedimenten på brunnen jag skrev om igår.


För mig är formen obekant. Godset är av mycket hög kvalitet, finmagrat, väl bränt och glättat. Dessutom förefaller det som om det är ytterligare ytbehandlat. Skall kolla noggrannare på det vilken dag som helst, kanske var det allt vatten som lurade ögat men jag tror inte det.

Sedan har vi kommit en bra bit ner i ytterligare en stor mörk grop. Initialt var arbetshypotesen att det rörde sig om ett grophus men nu lutar vi åt att det nog är ytterligare en brunn. Vi får väl se vad vi anser när vi kommit till botten med den.

måndag 19 september 2011

En brunn från 300 talet e.Kr i Tölö


För ett par dagar sedan grävde vi ut en anläggning som nog är bland de roligaste jag grävt ännu så länge. Den slår gravar, hus och annat med hästlängder. Det som vi först trodde var en stor ful grop visade sig vara något av en guldgruva, ja inte bokstavligt utan kunskapsmässigt. På bilden ovan syns Ola Kadefors och Leif Häggström någon meter ner i anläggningen.


Vi väntade faktiskt med att undersöka anläggningen tills Mats Regnell var på besök. Vi misstänkte trots allt vad det var efter att ha grävt 0,5 m ner i en meterruta och inte nått botten ens med geologsond, men däremot dragit vatten. Anläggningen är alltså en brunn. En av kanske ett halvdussin som undersökts i Halland och vad vi lyckats utröna den hittills äldsta (???). Det översta skiktet som låser brunnen är från 400-talet. Daterat utifrån keramikens utseende, vi har uppskattningsvis tagit till vara ett kg keramik från brunnens översta lager.

Nere i självs brunnskaret fann vi ett näst intill intakt keramikkärl (romersk järnålder), mängder av trä samt tre repstumpar. Regstumpen ovan har två intrikata knutar. För närvarande finns repen på SVK för konservering, det känns säkrast så. Annars hade vi inte kunnat låta bli att fingra på dem.....

torsdag 8 september 2011

Tankarna går till Ytter Restad

Jag antar att ni förstå varför mina tankar går till gravfältet i Ytter Restad.... Men denna skärva är från en boplats.

onsdag 7 september 2011

Brogatan Halmstad

Nu har vi grävt i tre veckor och kan berätta en hel del om lämningarna i Brogatan. Området vi gräver ut är ett tvärsnitt genom en medeltida stadstomt som sträcker sig från Storgatan i väst till Nissan i öst. Tack vare att vi vet att staden grundlades på 1320-talet på nuvarande plats har vi en begränsad tid på 300 år där vi kan placera in spåren efter händelserna på tomten.

Närmast Storgatan kan det ha funnits ett hus med långsidan ut mot gatan. Här har vi hittat en källare som fylldes igen redan innan den stora stadsbranden 1619.

I mitten av schaktet finns spår av ett hus som verkar ha förstörts i stadsbranden. På samma plats finns även en fin stenläggning som kan vara ett golv eller resterna av en stenlagd yta.

I området närmast Nissan finns spår av ytterligare ett hus. Här finns bara en smal remsa kulturlager bevarade, men ändå har vi kunnat hitta rester av ett golv och syllstenar med lertegel på. På slänten mellan huset och Nissan har man hållit kreatur. Vi har god hjälp av arkeobotanikern Jens Heimdahl som genom att titta på jordprover i mikroskop kan se vilka fröer som döljer sig i lagren. Avfallslager skvallrar om vilka aktiviteter som funnits på resten av tomten. Jens har redan konstaterat att tomtens invånare ätit fikon, smultron, hallon, björnbär och lingon. Dessutom har de bryggt sin egen öl för det finns spår av humle och pors. En öltapp som hittats på tomten passar bra in i det sammanhanget. Fröer från morot och kål avslöjar vad man odlat på tomten. Det mesta tyder på att vi befinner oss i en vanlig borgarmiljö.

Under lagret där djuren har trampat runt har vi hittat flera syllstenar och några bevarade träplankor. Nära ån kan vi förvänta oss hitta fler fynd av organiskt material. Trä, läder och ben trivs nämligen utmärkt i den fuktiga miljön.

Det är inte bara i modern tid som man har grävt ner ledningar i marken i Brogatan. Ett trärör med ett ytterhölje av näver finns djupt ner i marken utmed en stor del av schaktet. Röret är troligen från slutet av 1400-talet eller 1500-talet, den kan ha använts till att transportera vatten från en del av tomten till en annan.

Att undersöka en så liten del av en stadstomt och ändå försöka se de stora sammanhangen är en spännande utmaning. Tänk dig själv att bara få se 10 bitar av ett 100-bitars pussel och ändå ska man klura ut vad motivet föreställer.

måndag 5 september 2011

Gammal trädgårdsodling?


På Tölö raä 130 har vi, förutom en sisådär 1400 anläggningar, funnit rännor. Rännor vilka ligger med ungefär 1,5 m mellanrum. Arbetshypotesen är att det rör sig om någon form av trädgårdsodling. Området med så täta rännor ligger lite vid sidan om det tätaste boplatsområdet. Nu återstår att försöka tids- och funktionsbestämma rännorna. Vi gör detta dels genom markpollenanalys och makrofossilanalys. Tidsbestämningen får främst göras relativt i förhållande till de anläggningar som skär eller skärs av rännorna. Den relativa tidsbestämningen avgör hur omfattande den naturvetenskapliga satsningen på att funktionsbestämma rännorna blir. Det som är avgörande just nu är nog vädret. Vi får verkligen hoppas att de kommande veckorna innebär en lägre mängd nederbörd än hittills. Ja har inga riktigt bra siffror för Kungsbacka, men i Göteborg har det under augusti regnat mer än dubbelt så mycket (159 mm) som det gör ett genomsnittligt år (70 mm).

Snart är det dags för oss att ringa in marinarkeologer. I alla fall känns det så.

torsdag 25 augusti 2011

Stenåldersslänten i Tölö


Denna grusbacke i kanten av undersökningsområdet visade sig innehålla mängder av neolitiska fynd. En icke prioriterad period för den undersökning vi just nu bedriver.


Flinta.


Trattbägarkeramik!

Så nog om detta gamla störningsmoment. I morgon koncentrerar vi oss åter på de senare perioderna, vilka är de som prioriteras på denna grävning!

onsdag 24 augusti 2011

Onsdag med störtskurar i Halmstad

Morgonen började med fint väder och vi hittade resterna av en stenpackning och flera fina nedgrävningskanter till vad som troligen är igenfyllda källare.
Sedan öppnade sig himlen. Det regnade och dessutom rann vatten utmed gatan ned i schaktet, den lägst liggande delen i öster fylldes ända upp till gatans bärlager.
Tack vare en snabb insats från entreprenören för ledningsbygget kunde schaktet pumpas ur och arbetet återupptas.












Schaktet har börjat tömmas på vatten, kvar blev lattefärgat skum


tisdag 23 augusti 2011

Radio Tölö

Lyssna: 15.30 - 16.00 tisdag 23 aug 2011

P4 Halland var på besök idag. Spola fram 10 minuter in i programmet så blir det ett kort inslag om Tölö-grävningen. Givetvis lite förenklat. Och live (ja inte nu då).

Halmstad Brogatan vecka 2

Förra veckan tog vi bort gatans bärlager och grävde ur de sentida schakt som finns inom det område vi undersöker. Utmed Brogatans norra trottoar finns fjärrvärme och vattenledningar nedgrävda. Tvärs över gatan finns flera elkablar och dagvattenledningar nedgrävda. Men mellan dessa sentida rör- och ledningsschakt finns kulturlager bevarade.











Schaktet i Brogatan sett från väster
Bilden är tagen då grävningen precis hade börjat

Nu under den andra veckan har vi börjat undersöka lagren. Överst finns ljus sand som kan vara sättsanden under den äldsta Brogatan som byggdes efter branden år 1619. Under sanden kommer lager som är från stadsbranden eller äldre. Redan nu tycker vi oss kunna se spår av flera husgrunder och längst i väster kanske den nordsydliga huvudgata som fanns innan dagens Storgatan.

fredag 19 augusti 2011

Ömsom vin ömsom vatten


De senaste dagarna i Tölö har varit ömsom vin ömsom vatten. Bland dagarnas favoritfynd finns den lilla benbiten här ovan. En bit som jag tycker ser ut som ett revben från ett medeltort däggdjur med tydliga spår av styckning. En gris där man skurit skivor av fläsk att lägga i grytan kanske? Vi får väl se vad osteologen säger när denne får kika på benet. Jag har bara gissat utifrån mina erfarenheter som hobbyslaktare och jägare....


I matjorden när grässvålen schaktats av detekterade Anders K fram denna fina hjärtformade sölja (ovan). Jag och Anders H har sett sådana förut men ingen av oss var säker på dateringen så jag mms-ade en (skitkass å suddig) bild till Jonas P (som vanligen går med detektor för oss). Hans åsikt var att den antagligen är från senmedeltid. Så långt var allt bra. Men idag vart det sämre....


....SMHI hade nämligen utfärdat en klass 1 varning och prognosen varnade för 20-40 mm regn i området. Jotack, jag tror att SMHI hade rätt denna gång. Så denna dag gick många av mina tankar till Flanderns skyttegravar för snart 100 år sedan. En av de stora skillnaderna nu mot då är väl att vi slipper kulor som viner kring öronen och upprepade gaslarm. Men geggamoja har vi så det räcker och blir över.

onsdag 17 augusti 2011

Efter regnet kommer sol... Hoppas jag




Det vi nu behöver är en veckas uppehållsväder. Nu är det rätt motigt, ännu så länge har vi haft en (1!) dags uppehåll. Inte bra när över halva grävytan är silt och lera. Men vi fryser i alla fall inte. Och för att peppa personalen så har jag bakat äppelpaj tills i morgon.

måndag 15 augusti 2011

40 mm regn blir mycket vatten i ett schakt

SvD:
Regnvädret som drog in över Västsverige i går söndag medförde stora problem under kvällen med översvämmade källare och avstängda vägar. Värst var problemen i Göteborg och norra Halland. Räddningstjänsten fick undsätta några bilister som fastnat i vattenmassor och E6 fick stängas av för södergående trafik vid Kållered.
Aftonbladet:
Enligt räddningstjänsten är Kungsbacka mest utsatt. Bland annat har Varlaskolan drabbats av översvämning.
Jotack, nog märkte vi det. Vi försöker trots allt bedriva arkeologi i just Kungsbacka... Vi undersöker en boplats (snart två) i Tölö (Raä 130 & 217). Boplatser som är betydligt bättre placerad än moderna villor med nergrävda källare på låglänta leråkrar.

De stängda vägarna i storgöteborg märkte vi definitivt av. Två nya medarbetare skulle börja idag, de blev kraftigt försenade.

Hur som helst nu är vi fulltaliga på grävningen. Personalen utgörs i dagsläget av: Anders K, Björn B, Ida F, Leif (undertecknad, tillika ansvarig), Mats N och Ola (denna vecka föräldraledig, ersätts av Stina T respektive Anders H). Ett bra gäng som nog kommer att få ordning på det hela.

Regnkaos och översvämmade schakt till trotts!

fredag 12 augusti 2011

Nu börjar vi gräva i centrala Halmstad

I centrala Halmstad ska nya ledningar för fjärrkyla byggas. I augusti och i september kommer därför Brogatan mellan Stora torg och Hamngatan samt Storgatan mellan Brogatan och Klammerdammsgatan mitt i det medeltida Halmstad att undersökas av arkeologer från Kulturmiljö Halland, Kulturen i Lund, Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum. Vi kommer att skriva återkommande om grävningen här på bloggen!

Vid undersökningen kommer vi att gräva ett snitt genom de äldsta delarna av Halmstad. I Brogatan finns troligen resterna av en hel tomt som legat mellan Nissan och en medeltida huvudgata med ungefär samma sträckning som Storgatan. I Storgatan kommer undersökningen att skära tvärs genom flera tomter med tät bebyggelse som legat utmed den medeltida huvudgatan.

torsdag 11 augusti 2011

Extensivt och intensivt - bildkavalkad från Tölö


Extensiva delar av undersökningsytan dokumenterar vi genom i 2 skopbredder (3,5 m) breda sökschakt. Dessa placerar vi med 8-10 m mellanrum


Delar som inte avbanas söks givetvis av med metalldetektor.


De delar av ytan som har lite högre anläggningstäthet intensivundersöks.


Regnet kom någon timme innan vi skulle sluta.

Silt och lera är rätt ledsamma material att ha som undergrund när det regnar och man skall bedriva arkeologi....

onsdag 10 augusti 2011

Parcellavgränsning

Schaktningen på Tölö Ängar 2 fortsätter. Nu genom att vi successivt närmar oss platsens centrala delar. Vi totalavbanar inte boplatsens perifera delar utan arbetar oss framåt med parallella 2-3 skopor breda schakt med ungefär 10 meters mellanrum. På detta vis fångar vi upp de parcellavgränsningar som finns på ytan. Metoden ger oss också möjlighet att öppna upp ytterligare ytor om delar av schakten visar sig innehålla koncentrationer av anläggningar.

Hur gamla är då parcellerna på bilden ovan? Det vet vi inte, däremot kan vi konstatera att de är yngre än de flesta anläggningarna i området då parcellavgränsningarna skär en mängd anläggningar.

tisdag 9 augusti 2011

Varje dag är full av överraskningar

För att inte drabbas av överraskningar i slutet av grävningen valde jag att inleda undersökningen av Tölö Ängar 2 med att schakta på ett par tidigare oschaktade impediment. Dessa verkade intressanta ur gravhänseende och jag ville absolut inte bli stående mot slutet av undersökningen med nyupptäckta gravar - alltså började vi där det fanns risk att finna överraskningar. Och vi fann! Det rör sig om en sannolik jordfylld stensättning, vi kommer att veta bättre när vi hunnit rensa fram den ordentligt.

Vid den inledande rensningen, och en provstick med en skyffel, i den presumtiva graven hittades denna keramikskärva. Godset är ca 5 mm tjockt, ytan närmast polerad. Storleken framgår i jämförelse med mina fingrar. Spontant säger jag romersk järnålder, och definitivt äldre järnålder.

Undra just om morgondagen också är full av överraskningar?

Hoppas de är roliga i så fall!

torsdag 4 augusti 2011

Att etablera en grävning

Ibland går det lätt och smidigt att etablera en halvstor eller stor grävning. Ibland är det rätt jobbigt. Idag var det rätt jobbigt. Det var mycket som inte gick som det skulle....

Vi skall under augusti och september slutundersöka två fornlämningar i Tölö. Exakt var det är för lämningar är lite svårt att säga. Det finns inga dateringar från förundersökning eller utredning, inga fynd som kan dubbelkollas har sparats. Däremot är det klart och tydligt att det rör sig om boplatslämningar, metalltida sådan. Det intressantaste vore om det på denna plats finns lämningar fårn yngre järnålder och medeltid men det vet vi ärligt talat inte ännu. Eventuellt kan där finnas fossil åker, men när man ser spåren av den förmodade fossila åkern på flygfoto funderar jag på om det inte snarare rör sig om systematiskt utlagda dräneringsdiken. Detta kommer att visa sig om ett par dagar.

Själva etableringen då? Jo projektören hade låtit slå de ängar på vilka undersökningarna kommer att äga rum. Detta var föredömligt gjort. De fysiska förutsättningarna var med andra ord som de skulle.

När vi skulle köra ut bodar, container etc blev chauffören lite betänksam. Han tyckte att gräset var lite vått och befarade att han skulle slira. Ok, vi kom överrens om att lämna boden vid vägen och dra upp den med grävmaskinen istället.

Nåja. Chauffören började köra men det gick långsammare och långsammare. Plötsligt satt han fast. 25 ton kranbil satt fast ute på ett västsvenskt gärde och chauffören började få något vilt i blicken. Han hade för ett par veckor sedan vält med en 60 tons transport och fått ringa bärgaren. Självrisken låg på 17.000 kr.... Antar att han såg detta framför sig.

Vi arbetade snabbt fram en plan. Av med containern och skottkärrorna från flaket. Containern hamnade ungefär där jag ville. Sedan gick jag ner och hämtade ett par spadar från flaket på min släpkärra.

Vi satte igång att gräva fritt däcket. Lade in brädor. Provkörde och satt än mer fast.

Då körde vi upp ett par skottkärror grus som vi lade i groparna och hämtade ett par plankor till. Provkörde och slirade på plankorna.

Någon stans hade lastbilen sugit sig fast.

Aha! Framhjulen!

Plankor under framhjulen. En vajer letades upp och kopplades till en annan, men liten, lastbil. Den lille drog och den store försökte gunga sig loss.
Det lät.
Det luktade.
Det lyckades!

Chauffören körde lättade vidare till nästa jobb. Jag lastade in materiel i containern. Låste den och den splitter nya arbetsboden ordentligt. Nu var etableringen så klar jag kunde ordna den idag.

Platsen återser jag på måndag. Då startar grävningen!

tisdag 2 augusti 2011

Alla goda ting är tre...

Tidigare under året har Kulturmiljö Halland framför allt ägnat sig åt mindre uppdrag, men i likhet med större delen av resten av arkeologisverige medför sensommaren en stor anhopning jobb.

Kulturmiljö Halland startade denna vecka en större arkeologisk undersökning i Trottaberg mellan Halmstad och Tylösand. Grävningen pågår i ungefär två månader och berör framför allt en metalltida boplats.

Nästa vecka startar en ungefär lika stor grävning i Tölö i Kungsbacka. Även där skall en metalltida boplats, eventuellt sen sådan, undersökas. Den grävningen beräknas avslutas i slutet av september.

Om ytterligare ett par veckor drar undersökningar inför ledningsdragningar i Halmstads innerstad igång. Jobbet är omfattande och komplext och genomförs i samarbete med RAÄ och Bohusläns museum.

torsdag 23 juni 2011

En hälsning från vikingatiden?


Ibland påträffar arkeologen märkvärdiga ting som inte alltid är så lätta att tolka och den kännande blicken kanske inte alltid är så väl utvecklad som denne vill tro. Exempelvis lär ett vädurshuvud i bränd lera från förromersk järnålder blivit liggande såsom en slags maskot i en arbetsbod i Malmö innan man kom på att det kanske var något speciellt med det i alla fall (obekräftat rykte som gärna får dementeras). I ett annat fall i småland skall två koppararmringar från sen bondestenålder tolkats såsom recent metallskrot under utgrävningen, innan någon fick upp ögonen för dem och insåg vad det var. Liknande exempel finns i mångfald, det gemensamma för dem är att föremål som misstolkas alltid är ovanliga och i vissa fall unika. Arkeologens kännar- blick är lika ovan vid att se det den inte tidigare sett som vem som helst annans.

Med detta resonemang som bakgrund kan jag nu berätta att jag registrerat ett föremål från Stafsingen såsom ”sänke” av bergart. Sänket är drygt 10 cm långt och avbrutet vid basen, så det har sannolikt varit betydligt längre. Föremålet är påträffat i Stafsinge utanför Falkenberg, där vi grävde delar av en vikingatida boplats sommaren 2010, närmare bestämt i ett grophus som även i övrigt var rikt på fynd. Vid registreringstillfället började jag betrakta föremålet lite förstrött och hajade till av det faktum att det var aktivt format för att få mjuka, rundade former, samt att man hade valt att inte fullfölja linjerna som annars är karakteristiskt för sänken. Kanske är det så att det är en liten statyett av…. ja vad då? Vi öppnar härmed frågan för en omröstning i spalten till höger.

onsdag 22 juni 2011

Maffiadåd 5000 f.kr.

Krossade knäskålar - typisk maffiametod


Innan cementen uppfanns fick man nöja sig med stenar kring fötterna på de som skulle sänkas i närmaste lagun och för evigt försvinna.

Här har vi bevisen. Kulturmiljö Halland observerade dem igår, under sitt besök i Danmark. Maffian har sina rötter på Själland, inte Sicilien. Ovan kan ni med egna ögon skåda maffians brutala metoder en mörk natt för 7000 år sedan. Först har knäskålarna krossats . Sedan har man fäst stenar vid den dödes fötter och sänkt honom. För givetvis är det en man. En kraftigt byggd man - typisk "torped-typ" - berättar våra anonyma källor.