fredag 24 maj 2013

Fredagsmys: Sanningen om Ales stenar

Kulturmiljö Halland har efter kontakter med djupa kunskapskällor nu äran att presentera sanningen kring den så omdebatterade fornlämningen Ales Stenar i Kåseberga på Österlen. Diskussionerna kring Ales Stenar har pågått länge. Å ena sidan framhåller privatforskaren Bob Lind att det rör sig om en astronomisk kalender. Å andra sidan har vi den professionella arkeologin som menar att det är frågan om en skeppssättning.

Motsättningarna har varit stora. Men behöver inte längre vara det, för nu kan Kulturmiljö Halland presentera en graf över hur saker och ting verkligen hänger ihop på riktigt. Tyvärr innebär detta att vi inte längre har att göra med en egentlig fornlämning skapad av människor utan med en naturlämning. Som väl var täcks även sådana (inte minst Ales Stenar) in av lagstiftningen genom skrivelsen (Lag 1988:950, kap 2, 1§):
Fasta fornlämningar är också naturbildningar till vilka ålderdomliga bruk, sägner eller märkliga historiska minnen är knutna liksom lämningar efter äldre folklig kult.
Nåväl. Här är vårt bevis:
Not: bilden är en lätt förändrad version av en bild som Gud tidigare lagt ut på facebook.

Vilken del detta är får ni själva lista ut.

torsdag 23 maj 2013

Vidunderliga Veinge

Nyavbanade undersökningsytan i ett vårregn.

Rapsfälten lyser gula, göken gal i fjärran och undersökningarna inför nedgrävningen av VA-ledningen har fört oss till Veinge. Syrenerna doftar och äppelblombladen regnar ned över vår nyavbanade undersökningsyta invid Elestorpsvägen (Tjärby RAÄ 74-76). En plats med utsikt och som lovar gott med en representation av anläggningar och fynd från flera tidsepokrar i en salig blandning bland en massa sten. Vid avbaningen fann jag mitt livs första flintpilspets med urnupen bas.
Flintpilspets
 

söndag 19 maj 2013

Farväl Genevad

Nu har vi grävt färdigt boplatsen från äldre järnålder i Genevad. Runt omkring undersökningsområdet råder det full aktivitet med grävmaskiner och maskiner för att svetsa samman de stora rör som ska forsla vatten mellan Veinge i söder och Kistinge utanför Halmstad i norr. Vi har haft grävmaskinerna flåsandes i nacken, men de trevliga grävmaskinisterna och representanterna från entreprenören har även satt oss in i en vattenlednings tillblivelse.
Fältdelen av undersökningen är avslutad och nu tar bearbetningen av det arkeologiska materialet vid. Prover ska skickas på analys, fynd ska tvättas och registreras, anläggningar registreras och analyseras och sen ska allt sammanställas i en rapport. Men det får dröja något, då nästa arkeologiska undersökning inför nedgrävandet av vattenledningen tar vid i Veinge.
Men för att kort sumera undersökningsresultaten i Genevad. Totalt hittade vi ungefär 400 anläggningar, som utgjordes av stolphål, gropar, härdar, lager och rännor. Ett stolpbyggt långhus dokumenterades. De stora gropar som framträdde på undersökningsytan som jag skrev om tidigare i ett blogginlägg visade sig vara ett ganska omfattande gropsystem som vi i dagsläget tror har att göra med keramiktillverkning. Groparna verkar vara rester av en stor keramikugn med tillhörande grophus som troligen fungerat som förrådsbyggnad. I området hittades resterna av en blästugn som använts för att tillverka järn. Fynd av keramik, flinta, slagg, kvarts, metall medmera kommer kunna berätta mer om vad som försegick i boplatsområdet på den lilla höjden nära Genevadsån, med utsikt över de många bronsåldersgravhögarna på Eldsbergaåsen i norr och Tjärbyhöjden i söder, för ungefär 2000 år sedan.
Groparna är undersökta och dokumenterade


Rest av keramikugn
 
Keramik vid keramikugnen
 
Även senare tider har satt sina spår i undersökningsområdet. En fägata löper tvärs över ytan i södra delen och området har även grundligt metalldetekterats för att säkra spår efter slaget vid Genevad som ägde rum en augustidag 1657. Men mer om resultaten från metalldetekteringen av slagfältslämningen vid ett senare tillfälle här i bloggen.
Tips Läs mer: Hallandsposten gjorde ett reportage om undersökningen som publicerades torsdagen den 16 maj.

måndag 13 maj 2013

Fiberfeberns krämpor

Det är en hel del roddande* när man skall dra igång en arkeologisk undersökning. Det vet alla arkeologer men kanske inte folk i gemen. Man skall stämma av med markägare, arrendatorer och exploatörer. Man skall se till att allt klaffar med bodar, grävmaskiner och inte minst personal.

Sedan finns det en sak som kan vara ordentligt jobbig.

Det är alla ledningar som finns över och nu för tiden allt oftare under mark. Hur en stor mängd ledningar löper får man information om via Ledningskollen, det är en suveränt användbar tjänst. Men sedan finns det ett fenomen som börjar bli ett reellt praktiskt problem. Det är all fiber som olika byalag grävt (och för den delen gräver) ner lite över allt. Byalagsfibern är billig infrastruktur för staten beroende på att det är extremt mycket ideell tid som läggs in i nedplöjandet av fiber för att skapa bredband av god kvalitet på landsbygden.

Men som vanligt infinner sig frågan om billigt alltid är så gott.

Hur bra är dokumentationen på hur fibern går?

Vad händer om/när den grävs av pga dålig dokumentation?

Själv vet jag av erfarenhet att det är en sak med hur fibern är tänkt att gå, en annan hur den faktiskt grävs ner. Den tredje, och viktigaste, frågan blir om det är den faktiska sträckningen som dokumenteras eller om det är den planerade sträckningen som dokumenteras... Till saken hör också att i sin strävan efter att det hela skall bli billigt så brukar byalagsfiber INTE grävas ner den lämpligaste vägen utan den kortaste.

Jag vet inte hur detta råddiga* infrastrukturexperiment skall sluta, men det lär väl visa sig.
____________________________
*Rodda och rådda enligt språkrådet:
Det finns två ord som låter lika men stavas olika och har två olika betydelser.
Rådda kommer från finlandssvenskan och betyder ’rota runt, stöka till’. Den som läser mumintrollen vet att Råddjuret är ett virrigt litet djur, vars föräldrar kom bort i en storstädning, och om man är råddig är man virrig och stökig.
Rodda stavat med o uttalas som sagt likadant, alltså med å-ljud. Det betyder ’bära, flytta runt och ställa upp utrustning’. En roddare är en scenarbetare, som åker med på turné och bär grejor och ställer i ordning på scen inför ett framträdande. Det är en försvenskning av engelskans roadie. Ibland används det också om att ’skaffa fram något’: rodda ihop en bil, rodda ihop några polare, eller i den vidare betydelsen ’fixa’.
Ibland ser man att människor skriver roddig där det borde varit råddig och rodda där det borde varit rådda. Visst kan det vara råddigt att rodda med saker, men man bör försöka skilja på orden och inte rådda ihop dem.

torsdag 2 maj 2013

Fältarbete i Halland och lite reflektioner om arkeologi i allmänhet


Avbaning, grophus och regn i Genevad, foto: Anna Aulin

Som Stina skrev härom dagen så är fältsäsongen, en något sen sådan, nu igång på allvar här i Halland. Det pågående fältarbetet berör en förhistorisk boplats med bland anat grophus, men recenta spår i form av ett slagfält... Självklart har den svenska slagfältsarkeologins nestor varit på plats, kanske skriver Stina mer om det framöver.

Andra fältarbeten har berört mindre utredningar, lite småproblematiska arbeten eftersom tjälen släppte först  härom veckan. Då har arbetena i Varbergs fästning varit betydligt enklare att genomföra, åtminstone om man ser till vädret men kanske inte om man ser till lite andra faktorer....

Vi på Kulturmiljö Halland ser med spänning en intressant arkeologisk säsong an, torts att den kom igång exceptionellt sent på grund av märkliga väderförhållanden. Kan i det sammanhanget nämna att undersökningen av ett gravfält och en boplats strax utanför Halmstad, en grävning som upphandlades till vår nackdel startat i dagarna. Håll koll på RAÄs hemsida för mer info om den grävningen. För övrigt är upphandlingssystemet inom arkeologin lite märkligt, det finns en politisk vilja att öka konkurrensen och mängden upphandlingar. Min lilla reflektion är att det är en så liten bransch att den inte kan klassas som en marknad i egentlig mening. För om det fanns en marknad att tala om så hade de stora konsultbolagen (WSP mfl) etablerat sig, nu är det museer, ett statligt företag och en handfull mindre privata firmor som konkurrerar/delar på kakan.

För övrigt är i morgon sista dagen att skicka in jobbansökan till oss för arkeologiska fältarbeten 2013! Som allt verkar så behöver vi extra personal under säsongen! Mer info HÄR.