måndag 13 maj 2013

Fiberfeberns krämpor

Det är en hel del roddande* när man skall dra igång en arkeologisk undersökning. Det vet alla arkeologer men kanske inte folk i gemen. Man skall stämma av med markägare, arrendatorer och exploatörer. Man skall se till att allt klaffar med bodar, grävmaskiner och inte minst personal.

Sedan finns det en sak som kan vara ordentligt jobbig.

Det är alla ledningar som finns över och nu för tiden allt oftare under mark. Hur en stor mängd ledningar löper får man information om via Ledningskollen, det är en suveränt användbar tjänst. Men sedan finns det ett fenomen som börjar bli ett reellt praktiskt problem. Det är all fiber som olika byalag grävt (och för den delen gräver) ner lite över allt. Byalagsfibern är billig infrastruktur för staten beroende på att det är extremt mycket ideell tid som läggs in i nedplöjandet av fiber för att skapa bredband av god kvalitet på landsbygden.

Men som vanligt infinner sig frågan om billigt alltid är så gott.

Hur bra är dokumentationen på hur fibern går?

Vad händer om/när den grävs av pga dålig dokumentation?

Själv vet jag av erfarenhet att det är en sak med hur fibern är tänkt att gå, en annan hur den faktiskt grävs ner. Den tredje, och viktigaste, frågan blir om det är den faktiska sträckningen som dokumenteras eller om det är den planerade sträckningen som dokumenteras... Till saken hör också att i sin strävan efter att det hela skall bli billigt så brukar byalagsfiber INTE grävas ner den lämpligaste vägen utan den kortaste.

Jag vet inte hur detta råddiga* infrastrukturexperiment skall sluta, men det lär väl visa sig.
____________________________
*Rodda och rådda enligt språkrådet:
Det finns två ord som låter lika men stavas olika och har två olika betydelser.
Rådda kommer från finlandssvenskan och betyder ’rota runt, stöka till’. Den som läser mumintrollen vet att Råddjuret är ett virrigt litet djur, vars föräldrar kom bort i en storstädning, och om man är råddig är man virrig och stökig.
Rodda stavat med o uttalas som sagt likadant, alltså med å-ljud. Det betyder ’bära, flytta runt och ställa upp utrustning’. En roddare är en scenarbetare, som åker med på turné och bär grejor och ställer i ordning på scen inför ett framträdande. Det är en försvenskning av engelskans roadie. Ibland används det också om att ’skaffa fram något’: rodda ihop en bil, rodda ihop några polare, eller i den vidare betydelsen ’fixa’.
Ibland ser man att människor skriver roddig där det borde varit råddig och rodda där det borde varit rådda. Visst kan det vara råddigt att rodda med saker, men man bör försöka skilja på orden och inte rådda ihop dem.

2 kommentarer:

  1. Undra vem som är ansvarig när man gräver av en sådan kabel, den som grävde av den, den som la ner kabeln på fel plats eller den som inte dokumenterade var den fanns?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jadu, det är en bra fråga som jag verkligen hoppas vi slipper utreda....

      Radera