RAÄ och LST om lagändringsförslaget

I vetenskapsradions veckomagasin intervjuades Agneta Åkerlund (länsantikvarie Uppsala) och Agneta Lagerlöf (RAÄ samhällsavdelningen) angående det lagförslag som lagts vilket skall öppna upp uppdragsarkeologin för fri konkurrens. På SRs hemsida kan man läsa:

Runt 90% av allt arkeologiskt grävande i Sverige görs i samband med stora vägbyggen eller husbyggen. Det kallas för uppdragsarkeologi. Idag är det länsstyrelsen som bestämmer vilka arkeologiföretag som får uppdragen, men ett nytt regeringensförslag syftar till att det istället ska var markexploatörerna (de som bygger vägarna) som ska upphandla det arkeologiska arbetet. Orsaken är att regeringen vill öka konkurensen mellan arkeologiföretagen och att nya och även små företag ska kunna komma in på marknaden.
– Det här förslaget vill skapa bättre förutsättningar för konkurrens men det oroar mig att den vetenskapliga kvalitén blir lidande, säger Agneta Åkerlund som jobbar som länsantikvarie i Uppsala.

VR Veckomagasin 25 februari

Arkeologen Agneta Lagerlöf på Riksantikvarieämbetets samhällsavdelning har studerat hur det här systemet fungerar i andra länder, bland annat Holland, England och Irland där det här systemet har funnits i 20 år

– När företag handlar upp vill de att det ska gå snabbt. De vill ha det till lägsta pris. Särskilt om marknaden är liten blir det prispress. Då blir det låg lönsamhet för arkeologerna. Det innebär i sin tur att de inte kan investera i kompetens, forskning och metodutvecklimg. Kvalitén sjunker gärna på de arkeologiska företagen i och med att de inte kan investera i forskning och metodutveckling. Det blir ett större glapp mellan uppdragsarkeologin och forskningen, den vetenskapliga processen. Anläggningsföretagen är intresserade av att få bort fornlämningen och få marken fri så fort som möjligt och är inte så intresserade av det forstatta arbetet med bearbetning analys och rapporter. Reslutat från undersökningar har inte kommit som de ska, de har inte blivit spridda till allmänheten. Kunskapsuppbyggnaden har blivit lidande. kunskapsuppbygganden har blivit lidande och man har fått enorma rapportskulder i England, Holland och Irland.

Västsvensk arkeologidag

Vidarebefodrar information som kom på mailen för några minuter sedan:

In Situ, Archaeologica & Göteborgs universitet
presenterar
Västsvensk arkeologidag – 2011
Sal 302, HOVRÄTTEN, 4/3-11 Göteborgs universitet
09.00 Håkan Petersson & Johan Ling INTRODUKTION
09.15 Simon Karlsson, Joel Westblom & Johan Ling (GU) 3 år av undersökta huslämningar i Ytterby
09.45 Ulf Ragnesten (GSM) Änghagen och en bälteskedja av brons
10.15 Bengt Westergaard (RAÄ UV) Bronsåldershögar i Ränneslöv
10.45 PAUS
11.00 Torbjörn Brorsson & Marianne Lönn (KKS & RAÄ UV) Ytter Restad: äntligen i tryck
11.40 Staffan von Arbin (BM) Om det senmedeltida Skaftövraket
12.10 Tomas Bergstrand (BM) Slagfältsarkeologi under vatten
12.40 LUNCH
14.00 Jan Ottander (LST) Metoder för att utvärdera anbud: FoU projekt
14.30 Ulf Bertilsson (SHFA) Dokumentationens betydelse för hällbildstolkning
15.00 Stig Swedberg (RIO) Naturvetenskaplig analys: metod & tillämpning
15.30 PAUS
15.45 Andreas Toreld (SDBH) Svärd och mord på nyfunna hällristningar
16.15 Ola Kadefors (KH) Gjutform i täljsten: kortsvärd eller dolk ?
16.45 Glenn Johansson (RAÄ UV) Även en förundersökning ger kunskap
17.15 AVSLUTNING / PUB AFTON
Välkomna !
Kontaktinformation
arkeologidagen@insituarchaeologica.com, 070-6565395 (Håkan Petersson)

Forskningsansökan - anbud

I dagens SvD kan man läsa ett inlägg av barnmedicinforskaren Hugo Lagercrantz om att allt mer av universitetsforskarnas tid får läggas på att söka medel. Fria fakultetsmedel för grundforskning minskar och riktade utlysningar blir vanligare. Pengar tilldelas "säkra" projekt vilka drivs av sedan länge etablerade forskare. Jag lånar ett citat:

Strategiska satsningar på vissa forskningsområden som just nu är på modet är enligt min mening helt fel. Nya banbrytande resultat föds sällan från den den etablerade spjutspetsforskningen.

Inom exploateringsarkeologin, den arkeologi som sysselsätter kanske 80% av alla yrkesverksamma arkeologer i Sverige, är situationen liknande. Mycket tid läggs på att skriva anbud. Det finns en risk (tendens?) att det som framför allt bedöms är om projektledaren är tillräckligt känd och etablerad för att länsstyrelsen skall lita på att projektet går i hamn. De ovissa frågorna och oprövade metoderna, de som kanske är relevantast för att få ny intressant kunskap, får allt mindre utrymme då de utgör en risk att inte leverera resultat. Man väljer det som ger säkra resultat. Det som är beprövat. Till lägsta möjliga pris.

Är det god vetenskap?

Är det något som vi kommer att se mer av i framtiden då vi har en lagändring som låter företagaren handla upp projekt på egen hand?

Irländska erfarenheter

Som vi nämnde igår står svensk uppdragsarkeologi inför ett lagförslag som skulle förändra systemet i grunden. Igår uttalde sig Kulturmiljö Hallands Erik Rosengren på vetenskapsradion, idag intervjuades James Eogan som företräder The Irish Association of Professional Archaeologists. Eogan. Följande kan man läsa på SR:

Irland används som exempel när regeringen nu föreslår ny organisation för utgrävningarna i samband med vägbyggen, järnvägar och andra stora byggen. Exploatörerna ska bland annat själva kunna avgöra vilka som gör utgrävningarna. Ett liknande system har funnits i cirka 20 år på Irland, och där är erfarenheterna blandade.

Irland har i ett 20-tal år har man haft ett system med privatiserad arkeologi, med licensierade arkeologiska firmor, ett system där exploatören haft det sista ordet i upphandlingsprocessen. Under de goda åren har det rullat på bra, men nu, i den tuffa ekonomiska kris som drabbade landeet 2007, har systemet krackelerat.

Så skulle man kunna sammanfatta den bild som James Eogan ger. Han är vice ordförande i de irländska arkeologernas professionella organisation IIA.

– I tjugo år har vi haft ett system där arkeologi har varit en marknadsvara som kan köpas och säljas, säger James Eogan.

Det har fungerat bra under de goda åren, säger James Eogan, men under de tuffare åren nu har problemen hopat sig. Till exempel det rent vetenskapliga arbetet kring utgrävningarna: under de goda åren gjordes det utmärkta arbeten, men nu är det betydligt kärvare att kunna prestera god forskning.

Lagren av arkeologiska fynd har också blivit en börda för de privata utförarna, med rop på att staten ska gå in för att rädda de här delarna av det nationella kulturarvet som riskerar att gå till spillo när företag går i konkurs.

– Många privata företag måste idag själva stå för kostnaderna för att lagra arkiv och artefakter från utgrävningar som gjorts för upp till femton år sedan. Det är inte hållbart, säger James Eogan.

Arkeologiskt vägval

Den svenska uppdragsfinansierade arkeologin står nu inför sin största förändring på årtionden. Det ligger nu ett lagförslag vilket innebär att LOU införs och företagaren själv avgör vilken aktör som skall gräva bort fornlämningarna inför markprojektering. Det har skrivits lite grann om det i blogosfären:
Museum nu: uppdragsarkeologins svanesång.
Testimony of the spade: a new dawn/.../or will we crash and burn?
En humanists väg till arbetslivet: Marknadsliberalism och uppdragsarkeologi=sant?

Så sent som idag fick Erik Rosengren, chef för arkeologiska avdelningen här på Kulturmiljö Halland, lite svängrum i P1 där han kom med flera viktiga synpunkter.

Ett unikt fynd från Torpa, Varberg

Ett ovanligt fynd har gjorts i Torpa, öster om Varberg. Fyndet är den ena halvan av en gjutform i täljsten till ett kort bronssvärd från äldre bronsåldern. Föremålet som gjutits är ett greppbladesvärd från period II i bronsåldern. Formen, som påträffades på 80 talet men som därefter legat i en byrålåda fram till nu, påträffades under markarbeten i kanten av en flack och tämligen sumpig åker drygt 1,5 km öster om Torpa kyrka. Fyndet är inte helt unikt, det finns ett gjutformsfynd i täljssten för bronssvärd påträffade vid en plats i Norge, samt ett exemplar av en gjutform till en dolk i Värmland, men denna typ av form är ej tidigare påträffad i Skandinavien. En fascinerande omständighet är att gjutkaviteten i formen (själva fördjupningen för gjutmassan) har en mycket god passform mot en bronsklinga som påträffats i Östra Karup vid kanten av Hallandsåsen, över 90 kilometer söder om Torpa. Möjligen är det så att flera av de enklare klingor som påträffats i Västsverige är gjutna antingen i själva Torpa-formen eller i formar som haft Torpa-formen som förlaga. Vi ber om att få återkomma om detta, då viss forskning i frågan pågår.

Ses vi i vår?

Om ni vill träffa oss från Kulturmiljö Halland så kommer vi att dyka upp på lite olika konferenser och seminarier de närmsta månaderna. I dagsläget är det bestämt att vi har representanter (ibland med föredrag, ibland utan) på:

• Det åttonde nordiska stratigrafigrupppsmötet i Jönköping, 25-26 februari
• Västsvensk arkeologidag, Göteborg, 4 mars
• Tema rapportering, RAÄ, Stockholm, 14-15 mars
• CAA i Beijing, 12-16 april
• Nordic TAG i Kalmar, 26-29 april

Utskrift - namnet

Martin Rundqvist ställde när han skrev om Utskrift häromsistens följande fråga:

The journal has a funny title: Utskrift means "printout", and I don't know why they chose this. Possibly as a reply, another regional journal was once called Tidskrift. This simply means "periodical" but also more literally "writing on time". It was a neat pun, but understandably they changed it - for the same reason as there is no soft drink named "Soft Drink". These days that other journal's name is Urminne, "beyond living memory" or "ancient memory".

För det första kan man konstatera att Utskrift är ca 10 år äldre än Tidskrift/Urminne. Men för att besvara frågan väljer jag att återge velar av förordet till det första numret av Utskrift, ett förord författat av Erik Rosengren:

Alla har vi väl något manuskript som ligger och skräpar på hårddisken eller i byrålådan. En uppsats om en grävning man gjort. Kanske är det tankar och ideér kring något aktuellt problem. Allt det där man vill ha ut till kollegorna men som kanske inte hör hemma i någon av de etablerade tyngre tidskrifterna.

I denna skrift är det meningen att vi skall få utlopp för vår skrivarklåda och med gott samvete kunna trycka på utskriftstangenterna (skift-F7). Utskrift är en anspråkslös lågbudgetprodukt som inte har pretentioner att betrakta som något annat. Numren kommer när material, tid och pengar finns.

Böcker om halländsk arkeologi

Kulturmiljö Halland ger löpande ut böcker och en tidskrift om Halländsk arkeologi. Eftersom vi inte är så många som jobbar på Kulturmiljö Halland är utgivningstakten inte jättehög, men det kommer alster i en ojämn ström.

Eftersom det är svårt att finna våra böcker så kommer vi inom kort att lägga upp information om vad som finns till försäljning här på Arkeologi i Halland. Och vem vet, kanske vi passar på att komma med ett kanonbra erbjudande också. Så håll ögonen öppna.

För den som helst bläddrar i en bok innan h*n köper den så kommer vi förhoppningsvis att kunna erbjuda litteratur till försäljning på såväl västsvensk arkeologidag som nordic tag.

Aardvarchaeology bloggar om Utskrift

Martin Rundkvist, redaktör på Fornvännen, bloggade idag om det senaste numret av Utskrift. Det tackar vi för.

Tidigare har Magnus Reuterdahl på Testimony of the spade skrivit en blänkare om Utskrift.

Arkeologiböcker

Upptäckte nyligen en kul funktion i google books. Man kan skriva in nyckelord och få en graf över hur vanligt förekommande de är över tid. I grafen ovan ar jag skrivit in mesolithic, neolithic, bronze age samt iron age, och söker bland böcker på engelska. Böcker om neolitikum verkar betydligt vanligare än böcker om övriga perioder, där det är närmast jämnt skägg.