Livet vid Storgatan under fyra sekler

Under augusti och september 2011 gjordes arkeologiska undersökningar i Brogatan och Storgatan i Halmstad. Nu har vi bearbetat materialet från undersökningen och under våren 2013 kommer en rapport att publiceras. I väntan på det kommer här en liten sammanfattning av resultaten.

Det område vi undersökte var under medeltiden flera olika tomter som låg på båda sidor om den medeltida Storgatan. Fram till stadsbranden 1619 låg gatan närmare Nissan än idag och hade även en mer nordöst-sydvästlig sträckning än idag.

Områdets historia kan delas upp i fem olika tidsperioder. Olika större händelser markerar gränsen mellan dessa perioder. Dessa händelser är grundandet av staden på denna plats på 1320-talet, breddandet av den medeltida Storgatan i mitten av 1400-talet, anläggandet av Brogatan år 1611-12 och stadsbranden 1619.

Innan Halmstad

Innan platsen där Halmstad ligger bebyggdes var den en sandås utmed Nissan, längre åt väster och norr fanns sankmarker. Redan innan Halmstad grundades på platsen har bebyggelse funnits här. Troligen var det en gård som hette Broktorp. Man har odlat och haft betesdjur. Den sista tiden innan stadsgrundandet tycks bosättningen ha varit ganska omfattande



Tomter läggs ut när den nya staden grundas. Illustration Anders Andersson.

Stadens grundande och första tid

Vid stadens grundande på platsen har tomter och gator lagts ut. På tomten som sträckt sig från Storgatan ned mot Nissan fanns bebyggelse redan från stadens grundande. Tomtstrukturen tycks ha varit den samma från 1320-tal fram till byggandet av den nya gatan år 1611-12. Under stadens första tid har bebyggelsen varit koncentrerad till området närmast Storgatan. Under denna tidsperiod har de som bodde här haft en agrar ekonomi, man har varit stadsbonde. Ett spännande inslag i tomtens verksamheter under denna tid var bryggeriverksamheten, där tre olika brygg- och kokhus efterträtt varandra på samma plats vid strandkanten.



Den medeltida Storgatan med tät bebyggelse. Illustration Anders Andersson.

Även på den västra sidan av den medeltida Storgatan har bebyggelse funnits redan från början. Här fanns en tomt som användes för smide och möjligen gjuteriverksamhet.

 

Expansion

I mitten av 1400-talet har den medeltida Storgatan breddats. I samband med detta har nya hus byggts på tomten mellan gatan och Nissan. Nere vid strandkanten har troligen ett packhus byggts. Lämningarna visar att handel blivit viktigare, men ännu hade de som bodde här en agrar ekonomi.

Även på den västra sidan av Storgatan skedde förändringar. I korsningen mellan Storgatan och en öst-västlig tvärgata uppfördes under 1500-talet två stora byggnader med stengrund.

Förändringarna sammanfaller med en förmodad ekonomisk expansion med ökad handel från 1400-talets mitt. Fler tecken finns på detta uppsving för Halmstad. Under 1460-talet skedde stora ombyggnationer av stadskyrkan och även dominikanerklostrets kyrka byggdes ut under 1400-talets mitt eller andra halva. Flera politiska möten hölls i Halmstad, vilket kan visa att staden hade fått en viss betydelse.

Packhus vid Nissan. Illustration Anders Andersson.

 

Krigstider och nya planer

Under 1500-talets slut och 1600-talets början förvandlades Halmstad till en kraftigt befäst stad med jordvallar, murar, bastioner och fyra portar. Dessutom byggdes slottet under denna period. Under 1611-12 revs bebyggelsen på tomten mellan Storgatan och Nissan och en ny öst-västlig gata byggdes. Den gick från Storgatan till Österport där även bron över Nissan fanns. Samtidigt anlade man en vattenledning av trä under den nya gatan. Bygget skedde samtidigt som Kalmarkriget pågick mellan Danmark och Sverige (år 1611-13). Halmstad var en av de platser man trodde skulle bli indragen i kriget och den nya gatan och vattenledningen var troligen förberedelser inför en belägring.

Branden och tiden därefter

År 1619 brann Halmstad. Efter branden jämnades marken till och en ny stadsplan med nya gator och hus anlades. De nya gatorna löper till viss del över mark som tidigare var bebyggda tomter. Däremot verkar tomtindelningarna i flera fall följa den indelning som fanns innan branden.


Bebyggelsen rivs inför bygget av den nya gatan mot Österport. Illustration Anders Andersson.

Vikingatid i Danmark- Stort seminarie 22 februari

Vidarebefordrat från Henriette Lyngstrøm:

Så er der åbnet for tilmeldinger til forårets store vikingetidsseminar på SAXO, hvor 30 oplægsholdere vil præsentere den nyeste forskning på en præcis og spændende måde. Seminaret henvender sig til alle med interesse for vikingetid: vikingetidsbrugere, der vil formidle vikingetiden med faglig tyngde - og vikingetidsforskere, der vil have overblik over den aktuelle forskning. Så del også denne invitation med andre end arkæologer.

Följ länk för anmälan:

http://www.webshophum-dk.ku.dk/shop/saxo-instituttet-199c1.html

ÄNTLIGEN! En ny hemsida!

Ni har väl uppmärksammat att Kulturmiljö Halland äntligen fått en hemsida värdig verksamheten! Den tidigare är saligen förpassad till de digitala gravvårdarna och den nya innehåller sådant som tidigare saknats. Inte minst möjlighet att ladda ner lite olika rapporter.

Gå in på den och kika runt. om gärna med förslag på vad som kan förbättras! Antingen via mail till patrik.hallberg (snabelA) kulturmiljohalland.se eller via kommentar direkt här på bloggen!

Fyndrik fyllnad under borggårdens restaurang

Efter intensiv upprensning av ytan under det gamla restauranggolvet på Varbergs fästning, har vi nu gjort några spännande fynd. Stenläggningen visade sig innehålla en droppränna, som löper in under befintlig tegelvägg och är därmed äldre. Stenarna har troligen ingått i den stenlagda borggården någon gång under medeltiden.

Ett roligt fynd är den ovala ugnen i tegel, som påträffades med helt intakt botten! Troligen rör det sig om en bakugn som tillhört borgens medeltida kök.

Ytterligare medeltida tegel tror vi är rester av ett illa sargat golv, men det får morgondagens undersökningar utvisa.

I äldre lager hittar vi medeltida stengods, träföremål och köksavfall (djurben). Grävning av dessa lager blir extra spännande, då vi ytterst sällan påträffar fynd från borgens äldsta skede.

Utgrävningar på Varbergs fästning

I samband men ombyggnad av den västra längan på den övre borggården, genomför vi en arkeologisk förundersökning. Under befintliga golv förväntades bergshällar, men visade sig istället innehålla äldre massor, lämningar som är okända sen tidigare. Bland annat syns spåren efter äldre stenläggningar och fynd av medeltida tegel. Undersökningarna pågår under januari.

Grävling och grävning i grav - åter i Skrea

Bilden ovanför föreställer den centrala delen av en gravhög vi grävde i somras. Gravens mitt sammanfaller med den raka högra kanten på profilen. Jag har markerat några olika företeelser i graven med gul, blå och röd färg för att tydliggöra vilka tolkningsproblem vi står inför vad gäller denna grav. Åtminstone om det är den första gravläggningen samt gravens konstruktion vi är ute efter. Är vi istället ute efter att beskriva formationsprocesser så är läget ett annat, då är graven helt plötsligt oerhört intressant!

Vad är det då vi ser på bilden? Jo:

•  Underst, under det blå fältet har vi berggrunden. Den höjdklack som graven är belägen på. Enstaka torvfickor av den ursprungliga jorden fins bevarad här, men inte mycket mer.
• Blå färg. Dessa partier är sedan länge ihoprasade eller igenfyllda grävlinggångar.
• Röd färg. Detta är hålrum, dvs grävlinggångar.
• Gul färg. Fyllnadsmassor från grävlingarnas grävande. Massor som fyller ut en gammal plundringsgrop.
• Ofärgat parti. Jord som sannolikt ligger tämligen in situ om man bortser från maskar och andra riktigt små djurs bioturbulens.

Sammanfattningsvis. Är man bara intresserad av att beskriva och arbeta med gravens ursprungliga, ostörda delar är detta en grav som är mycket krävande då vi i detta, tämligen representativa, utsnitt kan se att endast ungefär 20% av gravens fyllning befinner sig på ursprunglig plats.

Tips: Metalldetektorkonferens

Inbjudan till endagskonferens.

Äntligen kom metallfynden. Erfarenheter efter Uppåkra.

Under de senaste 10 - 15 åren har det gjorts ett stort antal metalldetekteringar av fornlämningar i samband med både renodlade forskningsprojekt och i samband med uppdragsarkeologisk verksamhet. Det finns många som har erfarenheter av detta och det är värdefullt att sammanfatta vad som har gjorts.

Just nu pågår en debatt kring detektorproblematik utifrån ett antikvariskt och juridiskt perspektiv. Parallellt med denna diskussion är det viktigt att presentera och diskutera strikt vetenskapliga och arkeologiska resultat, och metodutveckling. Metalldetektering av fornlämningar i Sydsverige tog fart i och med det internationellt uppmärksammade Uppåkraprojektet. Projektet innebar att många fick upp ögonen för den vetenskapliga potential som finns i de matjordslager och colluvier som vid markexploateringar tidigare schaktats bort utan att någon närmre undersökning gjorts. Fortfarande slarvas dock viktiga material bort ibland därför att man inte regelmässigt tillvaratagit denna potential.

Den  18 december 2012  ses vi på  Regionmuseet i Kristianstad  för att diskutera och sprida erfarenheter av de senaste årens metalldetekteringar.

Inriktningen kommer att ligga på erfarenheter från södra Sverige, där det finns en tradition att samarbeta med detektorexperter framförallt från Danmark. Ämnesmässigt behandlas metod, metodutveckling, resultat och tolkningar. Vi kommer att sträva efter att spänna över allt från teknisk utrustning till hur vi tolkar till synes obegripliga nedslag av föremål i landskapet. Aktiviteterna kommer att utgöras av föredrag och diskussioner i anslutning till respektive anförande. 

Anmälan görs till kontaktpersoner nedan, senast 12/12 -12.

Deltagarantal är maximerat till 60 personer. Yrkesverksamma arkeologer har förtur, men alla intresserade är naturligtvis välkomna att anmäla sig.

Deltagaravgiften är 200 kr och berättigar till kaffe-lunch-kaffe. Pengar sätts in på Bankgiro 498-4357 senast 12/12 -12. Ange namn och refnr 110098. Anmäl till kontaktperson om ni önskar särskild kost.

Program

09.00                  Välkomst och kaffe

09.30                  Jonas Paulsson. Titel kommer senare.

10.15                  Diskussion

10.35                  5 minuters bensträckare

10.40                  Bo Knarrström. Titel kommer senare. senare

11.25                  Diskussion

11.45                  Lunch

13.00                  Charlotte Fabech / Ulf Näsman. Titel kommer senare.

13.45                  Diskussion

14.05                  Bertil Helgesson. Titel kommer senare.

14.50                  Diskussion

15.10                  Kaffe

15.30                  Insikter, utsikter – nätverk och metallsökning i framtiden.

ca 16.15             Avslutning

Kontaktpersoner

Tony Björk, 0709 124320, tony.bjork(AT)sydsvenskarkeologi.se,

Bertil Helgesson, 0709 124322, bertil.helgesson(AT)sydsvenskarkeologi.se