torsdag 3 mars 2011

Några tankar utifrån dagens Metro

I dagens metro, som jag läser på tåget nästan varje dag, innehöll ett tänkvärt perspektiv. För närvarande ligger ett lagändringsförslag som utgår ifrån att arkeologin omsätter stora summor pengar i samhället varje år. Pengarna kommer framför allt ifrån det offentliga i form av kommun och statliga verk. Då främst från transportstyrelsen i samband med infrastrukturbyggnation. Tanken med lagförslaget är att användandet av dessa summor skall rationaliseras och minska genom att uppdragen konkurrensutsätts i högre grad än tidigare. LOU skall införas och projektören skall välja vilket bud som är passar projektet bäst.

Men vad är det egentligen vi pratar om, omsätter uppdragsarkeologin de facto så stora medel att man tjänar mer pengar i förhållande till den kunskap man riskerar att förlora genom att ändra systemet?

Jag tror inte det.

Uppdragsarkeologin omsätter under "normalår" 160-200 miljoner kr. Detta enligt beslut från länsstyrelsen. Hur många av dessa projekteringar som de facto kommer upp i beslutskostnaden framgår inte av siffrorna men där finns åtskilliga företag som inte debiterar fullt belopp om jobbet inte krävt de resurser som budgeterats. Hur som helst. För att få lite perspektiv på summan 200 miljoner kr per år så kan man återknyta till dagens metro. Där finns en artikel om hur dåligt det går för hemelektronikbranschen just nu. Omsättningen är stor, kampen om marknadsandelar är en strid på kniven. Bland de 10 största företagen gör fem ett positivt resultat, tillsammans gör de en vinst på så lite som 89 miljoner kr. Betydligt intressantare är då den förlust som elgiganten och media makt gör. Dessa två kolosser förlorade i fjor sanslösa 607 miljoner kr. Två elektronikjättar gör alltså på ett år en gemensam förlust som överstiger all uppdragsarkeologi i Sverige under tre år!

De eventuella ekonomiska vinster man kan göra på konkurrensutsätta uppdragsarkeologin enligt LOU förefaller i det perspektivet väldigt små.

För övrigt är arkeologin redan konkurrensutsatt, om än genom ett ganska krångligt system. Men då skall man ha i åtanke att arkeologi inte är en vara som är jämförbar med t.ex. en kommuns upphandling av mat till barnomsorgen. Arkeologi är humanistisk/samhällsvetenskaplig vetenskap. Och hantverk. Ett hantverk som man lär sig genom år av erfarenhet. Detta innebär att alla de småföretag som regeringen önskar stimulera fram genom reformen inte innefattar företag startade av nyutexaminerade studenter utan snarare erfarna arkeologer som skall fås att starta eget. Vilket redan idag sker.

Men knäckfrågan är: Hur många företag med kritisk massa ryms inom den riksmarknad som idag är 160-200 miljoner kr stor och som i framtiden skall minska genom ökad/fri konkurrens?

1 kommentar:

  1. Staffan von Arbin3 mars 2011 14:22

    Apropå perspektiv: År 2007 lade svenskarna 250 miljoner på fyrverkerier.

    SvaraRadera