tisdag 8 mars 2011

En arkeologidag i Tore Artelius anda


En årlig tilldragelse för västkustarkeologer är den västsvenska arkeologidagen. Initiativtagare och inspiratör för arkeologidagen var från början Tore Artelius, vars tragiska bortgång inträffade endast ett par dagar innan årets arkeologidag. Arkeologidagen syftar till att öka kommunikationen i ett arkeologsamhälle som i allt högre grad präglas av konkurens och slutenhet mellan de grävande institutionerna. Tores önskan var att söka överbrygga detta, att i någon mening kvarhålla den grundläggande betydelsen i arkeologin där kärnan utgörs av ett aktivt sökande efter kunskaper om förhistoriska världar. Tore visste att arkeologens sökande ej var något ensamarbete, att ingen arkeolog eller institution i sig själva är stora nog att ge mening och betydelse åt historien. Tores önskan till kommunikation och samarbete fick jag personligen erfara då jag i höstas deltog i undersökningen av bronsåldershögarna i Ränneslöv, ett projekt där UV väst och Kulturmiljö Halland från början varit konkurrenter, men där Tore önskade vårt deltagande i fältarbetet helt enkelt för att han tycke att fornlämningen berörde oss alla såsom arkeologer. Heder åt en sådan man. I dessa tider av kraftig omdaning av yrkets förutsättningar är det viktigt att kvarhålla något av den känslan som ursprungligen gjorde att vi sökte oss till ämnet, en önskan att få veta något om människan och hennes livsbetingelser i det historiska djupet. Tack för allt Tore.

I övrigt var årets upplaga av arkeologidagen var en kavalkad av sällsynt intressanta och insiktsfulla föredrag. Trotts undertecknads lätt förvirrade bidrag, fann jag årets upplaga av arkeologidagen såsom en av de bättre jag varit på. Utan att nämna någon särskilt framställan kan det konstateras att flera föredrag tangerade temat dokumentationsteknik, och då särskilt gammal dokumentationsteknik kontra ny. Med detta kan man konkludera att det är mycket svårt att ersätta ett genomtänkt hantverk, baserat på fingertoppskänsla och erfarenhet, med nya tekniska metoder. I mycket kan nya metoder komplettera, men närapå aldrig ersätta en beprövad metodik. Vidare fick vi oss till livs det äldsta kända skeppsvraket på västkusten och med det lite ekonomisk historia, vi fick de märkligt lokala svärdlyftarna från hällarna i Bohuslän, vi fick bloddrypande prästinnor från förromersk järnålder och ytterligare en mängd intresseväckande spörsmål. Tore hade varit nöjd med dagen.

2 kommentarer:

  1. Väl skrivet!

    Vill också tillägga att det var väldigt intressant att få ta del av de marinarkeologiska undersökningarna, mer av den varan! Det är synd att det fältet på något sätt alltid ligger vid sidan av.

    SvaraRadera
  2. Tog just bort lite företagsreklam här. Det är i sig en anledning till att ha modererade kommentarer. Men vi kör en öppen attityd i Tores anda ett tag till.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.