fredag 10 augusti 2012

Skrea Brune kulle: Grävlingens formationsprocesser



Att gravhögen är perforerad med bortåt ett dussin nedgångar till ett grävlinggryt var en av orsakerna till att länsstyrelsen bedömde att det var lämpligare att ta bort än spara gravhögen. Vi är efter att ha satt spaden i jorden benägna att instämma i länsstyrelsens bedömning till 100%. Grävlingarnas grävande genom tiderna har orsakat så omfattande skador att det, för att säkra gravens vetenskapliga värden, var motiverat att undersöka den. Efter att ha dragit ett mindre kontrollschakt in i högen är vi benägna att hävda att minst en tredjedel av gravens material har flyttats eller på annat sätt påverkats av grävlingens synnerligen omfattande grävaktivitet. Profilen vi hittills rensat fram antyder att vi har att göra med generationer av grävlingar som använt graven som boplats. Flera gångar är igenrasade och nya har grävts förbi de raserade. Över allt har trädens rötter fungerat som levande armering av grytets tak och väggar. 

Vi har hittat såväl gångar som kammare. Flera av dessa har varit vinterbonade och på några ställen har vi hittat underjordiska träckkammare. Uppenbarligen har högens invånare varit förtjusta i körsbär….

2 kommentarer:

  1. Trevligt exempel på bioturbation. Dock en fråga, blir inte ett gäng grävlingar hemlösa nu, eller är grytet av äldre datum?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Berättigad fråga. I "Det susar i säven" sökte mullvaden skydd hos her Grävling mitt under en snöstorm. Nu kanske det är läge för herr Grävling att flytta in till Mulle.....

      Skämt å sido. Grytet verkar inte varit använt i år.

      Radera