Utskrift är inte som andra tidskrifter

Utskrift är Kutlurmiljö Hallands oregelbundet utkommande tidskrift om arkeologi, primärt halländsk. Den kommer oregelbundet. När det finns manus, tid, lust och pengar styr helt. Första numret kom i början av 1990-talet så tidskriften håller en utgivningstakt på något mindre än ett nummer per år. De senaste 5 åren har Utskrift kommit med inte mindre än 6 nummer. Men då kan nämnas att inriktningen har ändrats något. Av de sex numren är två stycken konferensrelaterade temanummer (nr 9 & 11), ett är en vänskrift (nr 12), två är monografier av enskilda författare (nr 13 & 14), och endast ett nummer är ett "vanligt" nummer med stor bredd på artiklarna (nr 10).

Utskrift bemödar sig om att bara ta in relevanta artiklar. Ofta vänder vi oss direkt till skribenter som kan tänkas vara intresserade. De vetenskaliga kraven är inte speciellt höga, tanken är att det skall finnas möjlighet för alla och en var med något intressant att berätta att få utrymme så länge det inte är rent nonsens. Vi tar givetvis inte betalt för utgivningen. Utskrift är definitivt ingen "peer-preview" tidskrift, men vi bemödar oss om att någon som är insatt i ämnet skall ha läst manuset i samband med den vanliga redaktionella bearbetningen. Generellt sett läses manus av minst två men oftast tre arkeologer i olika steg av den redaktionella hanteringen. Hur många gånger ett manus behöver gås igenom hänger såklart ihop med textens grundläggande kvalitet och nogrannhet.

Så arbetar nu inte alla tidskrifter. I takt med att allt fler tidskrifter blir tillgängliga på nätet (open acess) så passar skruppellösa entreprenörer (snarare bedragare) på att tjäna pengar på forskare i behov av publiceringar. För vetenskapsvärlden är sådan på många håll, för att få medel krävs publiceringar. Och publiceringarna skall helst vara i tidskrifter med högt genomslag. Under senare tid har fenomenet med fake-tidskrifter uppmärksammats. Det finns flera riktigt belysande, skrämmande samtidigt roande, exempel på hur det går till. Jag väljer att lyfta fram två som dykt upp i mitt FB-flöde de senaste månaderna.

Spam, skräpmail, får vi väl allihop. Mailen brukar vara nischade. På min jobbmail får jag tex  erbjudanden om konferenser på konstiga platser och erbjudanden om att skriva i tidskrifter än jag får på min privata mail där jag mest får erbjudanden om snabba lån i norska och danska banker. Fenomenet med inbjudningar till vetenskapliga tidskrifter var något som fick ett par amerikanska forskare att skicka in ett manus till International Journal of Advanced Computer Technology. Artikeln hetter kort och gott Get me off yor fucking mailing list. Orden Get me off your fucking mailing list upprepades om och om igen. Lite radbrytningar och rubriker fanns med för att ge texten ett vetenskaligt utseende, men mer än så var det inte. Artikeln accepterades (nedan fig 1 ur artikeln).

Ett annat exempel är det där Maggie Simpson, Edna Krabbappel och Kim Jong Fun blev publicerade i två vetenskaliga tidskrifter:

I det ena fallet kom acceptet med vändande post. I det andra tog det en månad, sannolikt för att simulera en äkta peer-preview granskning... För att ytterligare spä på det hela så använder sig dessa fake-tidskrifter av fake-statistikföretag för att kunna visa på en betydande impact factor*.

Det må vara så att Utskrift inte har mycket till impact factor sett i ett större perspektiv. Men i ett snävare regionalt perspektiv har Utskrift en destu större impact factor. Få, om ens några, vetenskapliga arbeten om halländsk arkeologi och äldre historia kan komma förbi någon av de ungefär 200 artiklar och längre texter som publicerats i Utskrift genom åren. Bredden är enorm. Där finns artiklar om såväl halländskt paleolotikum sida vid sida med 1800-tals bebyggelse på landsbygden. Där finns arkeologihistoriska nedslag och brottstycken jämte katalogpubliceringar av allt ifrån eggverktyg i brons till djurben. Gemensamt för alla artiklar är att de är skrivna av riktiga människor av kött och blod. De har genomgått en redaktionell granskning av människor av kött och blod. Och de har inte kostat skribenten något att få publicerade.

Därför kan du som tänker skriva om Halland, eller kanske redan har ett manus liggande, vända dig till oss** för publicering. Det kanske inte går så fort, men när publiceringen väl blir av blir den på riktigt och i en relevant tidskrift.
________
*Impact factor handlar om vilket genomslag en tidskrift har. Detta undersöks bland annat genom hur ofta den citeras och refereras. Detta spelar knappast någon roll för svensk arkeologi, möjligen kan det spela in vid tillsättningar av högre akademiska tjänster där en pubicering i Antiquity givetvis väger tyngre än en publicering i Utskrift.
**Vänd dig lämpligen till Erik, Per eller Leif så hjälper vi er till rätta:
erik.rosengren(AT)kulturmiljohalland.se
per.wranning(AT)kulturmiljohalland.se
leif.haggstrom(AT)kulturmiljohalland.se

Nytt nummer av Utskrift!

Vilka var de människor som formade landskapet under yngre järnålder och historisk tid? Aktuella frågor i ämnet diskuterades vid konferensen Landskaparna, som anordnades i november 2009 på Smålands Museum i Växjö. Konferensen samlade skandinaviska forskare från olika discipliner – främst arkeologer, historiker och kulturgeografer som aktivt arbetat med landskapet som tema. I detta nummer av Kulturmiljö Hallands tidskrift presenteras några av inläggen från konferensen.

Inledningsvis ger Tore Artelius sin syn på den medeltida bebyggelsen ur ett förhistoriskt perspektiv – hur bronsåldersmänniskornas världsbild kommer att påverka var medeltidens människor bygger sina hus och gårdar. Därefter följer några artiklar som ger ett övergripande perspektiv på landskapandet utifrån olika källmaterial. Mattias Karlsson diskuterar förändringar i bebyggelsens struktur och lokalisering utifrån jordmån och teknologi som ett alternativ till det rådande forskningsperspektivet om maktens roll i landskapets förändringar. Bertil Helgesson och Henrik Svensson använder båda äldre lantmäterikartor för att belysa den tydliga dynamik i landskapet som går att utläsa ur kartorna – Helgesson med flera skånska exempel och Svensson med Öjaby utanför Växjö som ett exempel. Den bild av landskapet som skifteskartorna ger är en ögonblicksbild vid en given tidpunkt av ett landskap som är statt i ständig förändring. En del av denna förändring kan vi se i kartmaterialet.

Flera författare diskuterar olika exempel på gårdsnivå från olika delar av Sverige och Finland. Vardagsliv och försörjning på utjorden Bollarp, en flera gånger uppodlad och nedlagd gård i norra Småland diskuteras av Ådel Vestbö Franzén – ett tydligt exempel på hur människor skapar och återskapar vissa platser i landskapet utifrån skiftande befolkningstryck och andra behov, till skillnad från de mer fasta bygderna som man nyttjat mer kontinuerligt. Katarina Eriksson, Gunvor Gustafsson och Stig Welinder diskuterar fäbodar i Oviksfjällen och i Ljusdals kommun, där man kan se samma typ av varierat utnyttjande av platser med skiftande aktiviteter i olika tidsperioder.

Går vi så till det mer kontinuerligt brukade landskapet så visar Lars Jönsson hur de som bodde på den sydskånska storgården Lockarp tydligt har manifesterat sina sociala och rituella behov i topografin och den rumsliga indelningen i olika zoner på gården. Lena Beronius Jörpeland diskuterar de rumsliga och tidsmässiga variationerna för den medeltida bebyggelsen i Mälardalen, där man kan se flera flyttningar av själva gårdsbebyggelsen inom ett mindre område. Ulrika Rosendal presenterar undersökningarna av byn Mankby i södra Finland, som övergavs helt 1556, då Gustav Vasa anlade en kungsgård i närheten. De arkeologiska undersökningarna i Mankby ger intressanta perspektiv på frågor kring kolonisation, gravskick och inte minst den materiella kulturen med ett innehållsrikt keramikmaterial.

Rapporten avslutas med två artiklar kring försörjning i ett lite större landskapsperspektiv. Johan Åstrand diskuterar medeltida järnhantering i Småland med utgångspunkt i fynd av slagg och andra smideslämningar i Jönköping. Det var en omfattande verksamhet med flera inblandade aktörer. Slutligen presenterar Kathrine Stene de spår av omfattande järnproduktion och massfångst av vildren som iakttagits i Grimsdalen och Gråfjellområdet i östra Norge och sätter dessa i relation till mer övergripande samhällsförändringar under medeltiden. Avslutningsvis diskuterar Katalin Schmidt Sabo på ett mer övergripande sätt aktörsperspektivet och det synsätt som varit vägledande för konferensen, nämligen människorna som aktiva aktörer och skapare av kulturlandskapet – landskaparna.

Boken tillägnas Tore Artelius för att hedra hans minne.

In Situ archaeologica 2009-2010

I mitten av 1990-talet gjorde Riksantikvarieämbetet en intressant satsning. Man finansierade under en tid så kallade forskningskoordinatorer vid de arkeologiska institutionerna på universiteten. Syftet var att skapa kontakter och synnergieffekter mellan universitetsvärlden och den antikvariska världen. Kontakter som man upplevde successivt försvunnit i takt med att exploateringsarkeologin ökat i omfattning.

Jag vet inte hur det är med övriga universitet men i Göteborg lever fortfarande delar av det som Tore Artelius initierade under sin tid som forskningskoordinator. Jag tänker dels på den årligen återkommande västsvenska arkeologidagen som ägt rum sedan 1996 och dels på den arkeologiska tidskriften in Situ.

Som med så många andra tidskrifter var in Situ relativt enkel att starta. Det var enkelt att ge ut de första två tre numren. Men sedan blev det trögt. Det redaktionella ansvaret bollades mellan olika parter och finansieringen var svår att få ihop. Men för ett par år sedan togs de huvudredaktionella ansvaret över av Bohusläns museum, en mängd västsvenska institutioner gick in med redaktionsmedlemmar och som finansiärer. Ambitionen höjdes och ett peer-preview system för granskning av artiklar infördes. Namnet ändrades och fick tillägget archaeologica. Tidskriften blev nordisk istället för regional/västsvensk.

För ett par veckor sedan såg det senaste numret dagens ljus, nr 2009-2010. Numret innehåller 11 artiklar varav den sista följs av ett diskussionsblock med fyra kommentarer. Den breddade ambitionen märks tydligt, endast ett fåtal artiklar behandlar västsverige. Kronologiskt ligger fokus på stenålder, då framför allt med bidrag från konferensen Bo-08. Ett par artiklar handlar om andra perioder.

Numret kan beställas från In Situs hemsida.

Kulturmiljö Halland är givetvis delfinansiär.

Utskrift - namnet

Martin Rundqvist ställde när han skrev om Utskrift häromsistens följande fråga:

The journal has a funny title: Utskrift means "printout", and I don't know why they chose this. Possibly as a reply, another regional journal was once called Tidskrift. This simply means "periodical" but also more literally "writing on time". It was a neat pun, but understandably they changed it - for the same reason as there is no soft drink named "Soft Drink". These days that other journal's name is Urminne, "beyond living memory" or "ancient memory".

För det första kan man konstatera att Utskrift är ca 10 år äldre än Tidskrift/Urminne. Men för att besvara frågan väljer jag att återge velar av förordet till det första numret av Utskrift, ett förord författat av Erik Rosengren:

Alla har vi väl något manuskript som ligger och skräpar på hårddisken eller i byrålådan. En uppsats om en grävning man gjort. Kanske är det tankar och ideér kring något aktuellt problem. Allt det där man vill ha ut till kollegorna men som kanske inte hör hemma i någon av de etablerade tyngre tidskrifterna.

I denna skrift är det meningen att vi skall få utlopp för vår skrivarklåda och med gott samvete kunna trycka på utskriftstangenterna (skift-F7). Utskrift är en anspråkslös lågbudgetprodukt som inte har pretentioner att betrakta som något annat. Numren kommer när material, tid och pengar finns.

Böcker om halländsk arkeologi

Kulturmiljö Halland ger löpande ut böcker och en tidskrift om Halländsk arkeologi. Eftersom vi inte är så många som jobbar på Kulturmiljö Halland är utgivningstakten inte jättehög, men det kommer alster i en ojämn ström.

Eftersom det är svårt att finna våra böcker så kommer vi inom kort att lägga upp information om vad som finns till försäljning här på Arkeologi i Halland. Och vem vet, kanske vi passar på att komma med ett kanonbra erbjudande också. Så håll ögonen öppna.

För den som helst bläddrar i en bok innan h*n köper den så kommer vi förhoppningsvis att kunna erbjuda litteratur till försäljning på såväl västsvensk arkeologidag som nordic tag.

Aardvarchaeology bloggar om Utskrift

Martin Rundkvist, redaktör på Fornvännen, bloggade idag om det senaste numret av Utskrift. Det tackar vi för.

Tidigare har Magnus Reuterdahl på Testimony of the spade skrivit en blänkare om Utskrift.

Utskrift nr 10 statusrapport

Utskrift är Kulturmiljö Hallands oregelbundet utkommande regionala arkeologiska tidskrift. Sedan ett tag tillbaka har arbetet med nästkommande nr, det 10:e, pågått. Artiklar har korrats och slutligen lämnats vidare till en redigerare. Redigeraren är ingen mindre än Anders Andersson, som har ett förflutet som illustratör på RAÄ UV Väst.

Anders har nu återkommit med de första halvdussinet artiklar i layoutad form. Det hela verkar mycket bra. En snabb koll ger vid handen att numret kommer att landa på sisådär 150 sidor hallänsk arkeologi. Definitivt något att se fram emot.

Utskrift nr 10

Utskrift är Kulturmiljö Hallands egen arkeologiska tidskrift. Den handlar primärt om just Halland, men givetvis välkomnas även andra artiklar av relevans. Till dags datum har 9 nummer kommit ut med oregelbundna mellanrum. Det senaste numret, nr 9, var ett temanummer om järnålderns rituella platser och hade Anne Carlie som redaktör.

Utskrift nr 10 är planerad till våren. Den hågade har fortfarande möjlighet att skicka in artiklar, men då vill vi att de skall vara väl genomarbetade och att tillhörande bildmaterial skall vara av tryckbar kvalitet (högupplöst jpg, tiff eller liknande).

Maila manus till: leif.haggstrom(snabel-A)kulturmiljohalland.se