Arkeologi och fotbollens platser

För snart 10 år sedan gav Håkan Karlsson ut boken Försummat kulturarv. Det närliggande förflutna och fotbollens platser. Den beskrivs såhär:

I Försummat kulturarv framhålls att det har spelats "riktig" fotboll i landet sedan början av 1890-talet, och under de cirka 110 år fotbollen har funnits i Sverige så har den efterlämnat sig en rad fysiska kulturarv. trots det stora intresse fotbollen tilldragit, och tilldrar, sig så har dess fysiska kulturarv, bl a i form av platser där sporten utövades tidigt, under lång tid försummats av de antikvariska myndigheterna. Fotbollens försummade kulturarv exemplifieras med de tre göteborgsplatserna Balders Hage, Carlsrofältet och Gårdaplan. Boken diskuterar frågan varför fotbollens kulturarv har försummats på detta sätt och denna fråga kopplas också till det mer övergripande problemområdet rörande relationen mellan arkeologin/kulturarvsförvaltningen och medborgarnas intressen. I boken hävdas vidare att den utveckling i riktning mot ett breddat kulturarvsbegrepp och en breddad arkeologisk/kulturarvsförvaltande verksamhet som för närvarande tycks äga rum, utgör steg i rätt riktning. Detta då verksamheterna inom ramarna för denna breddning tenderar att: betrakta kulturarvet som en samtida kulturprocess, inte bara intressera sig för det avlägset förflutna utan även för det närliggande förflutna, ta medborgarnas intressen (och kanske även idrottens kulturarv) på allvar.

Igår följde Kulturmiljö Halland upp bokens spår i samband med en arkelogisk utredning:

Kulturmiljö Hallands medarbetare Linn och Leif dirigerade grävskopan på Snöstorps idrottsplats. Som ett led i förtätningen av Halmstad kommer den att få stryka på foten för att ge plats åt bostadsbebyggelse.

Som svar på den vanliga frågan:

Hittar ni nåt?

Kan vi svara:

Ja!

I delar av området fanns förhistoriska boplatsspår. Det är dock lite svårgrävt eftersom man fört på stora mängde massor för att få en vågrät fotbollsplan. Då för sisådär 50-60 år sedan när den anlades.

På gränsen till Småland

Livet som museiarkeolog tar en till många platser. Platser som man kanske inte skulle besöka så ofta annars. Härom sistens var jag i Hishult, som kulturellt är känt för sin konsthall, arkeologiskt för en klockgjutargrop och rent allmänt för en stor vindkraftspark....

Att vi var på platsen föraleddes av Laholms kommuns detaljplanearbete. Området vi utredde var en inlöst smågård om 4 ha. Runt gården och inne i trädgården grävde vi en stor mängd schakt, vi inventerade en round-up besprutad åker och grävde lite provgropar på en höjdrygg. Denna gång hittade vi trots dessa ansträngningar ingenting. Men det är ju så det skall fungera, det är inte alltid vi skall hitta något när vi gör arkeologiska utredningar. Eller hur?

För fåglarna

Olika dagar olika uppdrag. Kanske är det sådan omväxling som gör livet som arkeolog trevligt, stimulerande och intressant.

Härom dagen var jag ute på ett uppdrag som jag tyckte var lite extra roligt. Ja inte själva arkeologin kanske utan syftet med projekteringen. Den handlade nämligen om att omvandla ca 4 hektar relativt blöt fd åkermark till en fågelsjö. På panoramat ovan har jag markerat ungefär hur sjöns utsträckning kommer att te sig när den är klar. Jag hyser inga tvivel om att sjön kommer att vara en attraktiv plats för fåglar, vi såg ständigt såväl vadare som gäss när vi utredde området.

Och arkeologin då? Jo, den klarade vi av på två dagar och hittade ingenting vilket gör att arbetet med fågelsjön kan starta omedelbart och förhoppningsvis klaras av fram till fåglarnas vårflytt. Det enda problemet är att det kommer att ta ett tag att få dammen tåt då materialet i princip uteslutande utgjordes av sand....