Kulturmiljö Halland i samarbete med Länsstyrelsen i Halland startar nu projektet Samskapande kulturarv i Halland. Projketet är ett delprojekt inom Kalejdoskop - Länsstyrelsernas mångfaldsprojket med syfte att förbättra informationen om och urvalet av skyddade kulturmiljöer med avseende på det heterogena Sverige. Samt att utveckla samverkansformer för att vidga kulturmiljövårdens perspektiv.
I projektet Samskapande kulturarv i Halland vill vi skapa ett nätverk, som utvecklar och arbetar fram en modell som kan appliceras på kulturarvsarbetet i Halland. Syftet med projektet är att arbeta med nya infallsvinklar genom kontakt med nya samarbetspartners så att fler utgångspunkter, perspektiv och tendenser i dagens samhälle inlemmas i kulturarvsarbetet.
Fredagen den 14 oktober startar vi nätverket med ett seminarium.
Är du intresserad av att ingå i nätverket?Kontakta då projektledare Stina Tegnhed antingen via mail (se listan här brevid) eller på telefonnummer 072-2290722
onsdag 28 september 2011
lördag 24 september 2011
Tölö i gårdagens NH
Ett reportage om grävningarna i Tölö i gårdagens Norra Halland kan ni läsa här.
fredag 23 september 2011
Hur glad får man vara?
Hur mycket glädje får man uppvisa som arkeolog? Jag tänker nu givetvis på arkeologen i den proffessionella rollen, inte den privata. För det är ju självklart så att man ibland blir mycket glad och uppspelt över fynd eller konstruktioner man hittar eller identifierar. Men får man då visa glädje? Eller skall man agera som en antikvarisk terminator som bara gör sitt jobb?
Vad tycker ni? Rösta i omröstningen här intill! Eller skriv en kommentar! Förresten, gör för all del både ock!
Vad tycker ni? Rösta i omröstningen här intill! Eller skriv en kommentar! Förresten, gör för all del både ock!
onsdag 21 september 2011
Visning Tölö
Måndagen den 26 september kl 18.00 visar vi den arkeologiska undersökningen av Tölö ängar för offentligheten. Enkel skyltning kommer att finnas utefter Hällingsjövägen. Stövlar rekommenderas.
Brogatan och Storgatan, Halmstad
Nu börjar undersökningen av Brogatan närma sig slutet, endast i den östra delen närmast Nissan fortsätter vi gräva. Samtidigt har några av oss börjat gräva i Storgatan omgivna av hamburgerrestauranger, klädaffärer och nyfikna halmstadsbor.
I den östligaste delen av Brogatan undersöker vi just nu en byggnad med ett lergolv. Den sanka marken i sluttningen mot Nissan har gjort att huset kontinuerligt har satt sig. Flera gånger har man fått lägga på ny lera och jord för att jämna ut golvytan. Mellan varje nytt lerlager ligger en matta av mossa. Våra förhoppningar var att hitta mer organiskt material i de fuktiga lagren närmast Nissan och vi har redan haft tur! En lädersula i storlek 36 och ett träflöte gör oss förväntansfulla inför vad mer som gömmer sig vid det gamla strandhaket. I övrigt har vi hittat få föremål. Det verkar som om ytan hållits ren och soporna från tomten dumpats utanför den yta vi undersöker. Synd tycker vi arkeologer som älskar gamla gropar fyllda med avfall.
Lergolvet i östra delen av Brogatan, i den vänstra delen av bilden ses två plintar av tätt placerade stenar som utgjort underlag för takbärande stolpar.
Mitten av Brogatan är färdigundersökt. Här framkom tre generationer av hus med tillhörande gårdsytor. Även den västra delen av Storgatan är färdigundersökt, här framkom minst fyra generationer av olika hus. Nu börjar arbetet med att para ihop de olika lämningarna i Brogatan så vi får en helhetsbild av vad som hänt på tomten. Inte helt lätt då ytorna är avskurna från varandra av moderna ledningsschakt.
Längst i väster i Brogatan, vid Stora torg, finns den medeltida huvudgatan. Utmed gatan har troligen enklare hus funnits, kanske bodar för försäljning. Utifrån husens placering utmed gatan kan vi se att den har breddats med ungefär två meter någon gång under medeltiden. Under den medeltida huvudgatan finns gammal odlingsjord som troligen har tillhört gården Broktorp som låg här innan Halmstad flyttades hit på 1320-talet.
De två schakten i Storgatan går en bit in på tomterna bakom de hus som legat utmed den medeltida huvudgatan. Hittills har vi hittat ytterligare huslämningar i form av ett lergolv och en källare från 1500 eller 1600-talet. Källaren har en kraftig skalmur och har troligen hört till ett tegelhus som förstördes i branden 1619.
I den östligaste delen av Brogatan undersöker vi just nu en byggnad med ett lergolv. Den sanka marken i sluttningen mot Nissan har gjort att huset kontinuerligt har satt sig. Flera gånger har man fått lägga på ny lera och jord för att jämna ut golvytan. Mellan varje nytt lerlager ligger en matta av mossa. Våra förhoppningar var att hitta mer organiskt material i de fuktiga lagren närmast Nissan och vi har redan haft tur! En lädersula i storlek 36 och ett träflöte gör oss förväntansfulla inför vad mer som gömmer sig vid det gamla strandhaket. I övrigt har vi hittat få föremål. Det verkar som om ytan hållits ren och soporna från tomten dumpats utanför den yta vi undersöker. Synd tycker vi arkeologer som älskar gamla gropar fyllda med avfall.
Lergolvet i östra delen av Brogatan, i den vänstra delen av bilden ses två plintar av tätt placerade stenar som utgjort underlag för takbärande stolpar.
Mitten av Brogatan är färdigundersökt. Här framkom tre generationer av hus med tillhörande gårdsytor. Även den västra delen av Storgatan är färdigundersökt, här framkom minst fyra generationer av olika hus. Nu börjar arbetet med att para ihop de olika lämningarna i Brogatan så vi får en helhetsbild av vad som hänt på tomten. Inte helt lätt då ytorna är avskurna från varandra av moderna ledningsschakt.
Längst i väster i Brogatan, vid Stora torg, finns den medeltida huvudgatan. Utmed gatan har troligen enklare hus funnits, kanske bodar för försäljning. Utifrån husens placering utmed gatan kan vi se att den har breddats med ungefär två meter någon gång under medeltiden. Under den medeltida huvudgatan finns gammal odlingsjord som troligen har tillhört gården Broktorp som låg här innan Halmstad flyttades hit på 1320-talet.
De två schakten i Storgatan går en bit in på tomterna bakom de hus som legat utmed den medeltida huvudgatan. Hittills har vi hittat ytterligare huslämningar i form av ett lergolv och en källare från 1500 eller 1600-talet. Källaren har en kraftig skalmur och har troligen hört till ett tegelhus som förstördes i branden 1619.
tisdag 20 september 2011
Trottaberg/Söndrum raä 108
Under de gångna sensommarveckorna har fem arkeologer undersökt boplatsen Söndrum raä 108, strax väst om Halmstad. Undersökningen har framförallt koncentrerats kring bebyggelseutveckling under förhistorisk tid i området.
Sammanlagt har 26 huslämningarna identifierats inom den avbanade ytan. Det äldsta huset har sannolikt byggts under senneolitikum och det yngsta synes vara från tidig medeltid. Det verkar, vid en snabb blick, ha funnits en kontinuitet från senneolitikum (ett hus med nedsänkt golv) och fram i tidig medeltid (vinkelbyggd gård). Mer eller mindre. Kommande 14C-dateringar får dock fälla den avgörande domen.
Även om det hade varit väldigt roligt att lägga upp planer över 26 hus här så ska jag bespara er det. Men ett par måste vi i alla fall ta med, som de yngsta gårdslämningarna på toften!
Boplatsens yngsta gård (blå) har påträffats inom den, på storskifteskartan, benämnda toften. På bilden kan också en vendel – vikingatida gård (röd) samt en sen viking- tidig medeltida gård (vit) ses, vilka även de ligger inom toften.
Mycket har hänt under de gångna arbetsveckorna men mycket hinner ännu ske. Min intention är att fylla på med resultat även efter fältfasen, så håll utkik. Dröjer det så finns här mycket annat intressant att läsa!
Fin keramik mm
Denna skärva dök upp idag. Den låg i bottensedimenten på brunnen jag skrev om igår.
För mig är formen obekant. Godset är av mycket hög kvalitet, finmagrat, väl bränt och glättat. Dessutom förefaller det som om det är ytterligare ytbehandlat. Skall kolla noggrannare på det vilken dag som helst, kanske var det allt vatten som lurade ögat men jag tror inte det.
Sedan har vi kommit en bra bit ner i ytterligare en stor mörk grop. Initialt var arbetshypotesen att det rörde sig om ett grophus men nu lutar vi åt att det nog är ytterligare en brunn. Vi får väl se vad vi anser när vi kommit till botten med den.
måndag 19 september 2011
En brunn från 300 talet e.Kr i Tölö
För ett par dagar sedan grävde vi ut en anläggning som nog är bland de roligaste jag grävt ännu så länge. Den slår gravar, hus och annat med hästlängder. Det som vi först trodde var en stor ful grop visade sig vara något av en guldgruva, ja inte bokstavligt utan kunskapsmässigt. På bilden ovan syns Ola Kadefors och Leif Häggström någon meter ner i anläggningen.
Vi väntade faktiskt med att undersöka anläggningen tills Mats Regnell var på besök. Vi misstänkte trots allt vad det var efter att ha grävt 0,5 m ner i en meterruta och inte nått botten ens med geologsond, men däremot dragit vatten. Anläggningen är alltså en brunn. En av kanske ett halvdussin som undersökts i Halland och vad vi lyckats utröna den hittills äldsta (???). Det översta skiktet som låser brunnen är från 400-talet. Daterat utifrån keramikens utseende, vi har uppskattningsvis tagit till vara ett kg keramik från brunnens översta lager.
Nere i självs brunnskaret fann vi ett näst intill intakt keramikkärl (romersk järnålder), mängder av trä samt tre repstumpar. Regstumpen ovan har två intrikata knutar. För närvarande finns repen på SVK för konservering, det känns säkrast så. Annars hade vi inte kunnat låta bli att fingra på dem.....
torsdag 8 september 2011
Tankarna går till Ytter Restad
Jag antar att ni förstå varför mina tankar går till gravfältet i Ytter Restad.... Men denna skärva är från en boplats.
onsdag 7 september 2011
Brogatan Halmstad
Nu har vi grävt i tre veckor och kan berätta en hel del om lämningarna i Brogatan. Området vi gräver ut är ett tvärsnitt genom en medeltida stadstomt som sträcker sig från Storgatan i väst till Nissan i öst. Tack vare att vi vet att staden grundlades på 1320-talet på nuvarande plats har vi en begränsad tid på 300 år där vi kan placera in spåren efter händelserna på tomten.
Närmast Storgatan kan det ha funnits ett hus med långsidan ut mot gatan. Här har vi hittat en källare som fylldes igen redan innan den stora stadsbranden 1619.
I mitten av schaktet finns spår av ett hus som verkar ha förstörts i stadsbranden. På samma plats finns även en fin stenläggning som kan vara ett golv eller resterna av en stenlagd yta.
I området närmast Nissan finns spår av ytterligare ett hus. Här finns bara en smal remsa kulturlager bevarade, men ändå har vi kunnat hitta rester av ett golv och syllstenar med lertegel på. På slänten mellan huset och Nissan har man hållit kreatur. Vi har god hjälp av arkeobotanikern Jens Heimdahl som genom att titta på jordprover i mikroskop kan se vilka fröer som döljer sig i lagren. Avfallslager skvallrar om vilka aktiviteter som funnits på resten av tomten. Jens har redan konstaterat att tomtens invånare ätit fikon, smultron, hallon, björnbär och lingon. Dessutom har de bryggt sin egen öl för det finns spår av humle och pors. En öltapp som hittats på tomten passar bra in i det sammanhanget. Fröer från morot och kål avslöjar vad man odlat på tomten. Det mesta tyder på att vi befinner oss i en vanlig borgarmiljö.
Under lagret där djuren har trampat runt har vi hittat flera syllstenar och några bevarade träplankor. Nära ån kan vi förvänta oss hitta fler fynd av organiskt material. Trä, läder och ben trivs nämligen utmärkt i den fuktiga miljön.
Det är inte bara i modern tid som man har grävt ner ledningar i marken i Brogatan. Ett trärör med ett ytterhölje av näver finns djupt ner i marken utmed en stor del av schaktet. Röret är troligen från slutet av 1400-talet eller 1500-talet, den kan ha använts till att transportera vatten från en del av tomten till en annan.
Att undersöka en så liten del av en stadstomt och ändå försöka se de stora sammanhangen är en spännande utmaning. Tänk dig själv att bara få se 10 bitar av ett 100-bitars pussel och ändå ska man klura ut vad motivet föreställer.
Närmast Storgatan kan det ha funnits ett hus med långsidan ut mot gatan. Här har vi hittat en källare som fylldes igen redan innan den stora stadsbranden 1619.
I mitten av schaktet finns spår av ett hus som verkar ha förstörts i stadsbranden. På samma plats finns även en fin stenläggning som kan vara ett golv eller resterna av en stenlagd yta.
I området närmast Nissan finns spår av ytterligare ett hus. Här finns bara en smal remsa kulturlager bevarade, men ändå har vi kunnat hitta rester av ett golv och syllstenar med lertegel på. På slänten mellan huset och Nissan har man hållit kreatur. Vi har god hjälp av arkeobotanikern Jens Heimdahl som genom att titta på jordprover i mikroskop kan se vilka fröer som döljer sig i lagren. Avfallslager skvallrar om vilka aktiviteter som funnits på resten av tomten. Jens har redan konstaterat att tomtens invånare ätit fikon, smultron, hallon, björnbär och lingon. Dessutom har de bryggt sin egen öl för det finns spår av humle och pors. En öltapp som hittats på tomten passar bra in i det sammanhanget. Fröer från morot och kål avslöjar vad man odlat på tomten. Det mesta tyder på att vi befinner oss i en vanlig borgarmiljö.
Under lagret där djuren har trampat runt har vi hittat flera syllstenar och några bevarade träplankor. Nära ån kan vi förvänta oss hitta fler fynd av organiskt material. Trä, läder och ben trivs nämligen utmärkt i den fuktiga miljön.
Det är inte bara i modern tid som man har grävt ner ledningar i marken i Brogatan. Ett trärör med ett ytterhölje av näver finns djupt ner i marken utmed en stor del av schaktet. Röret är troligen från slutet av 1400-talet eller 1500-talet, den kan ha använts till att transportera vatten från en del av tomten till en annan.
Att undersöka en så liten del av en stadstomt och ändå försöka se de stora sammanhangen är en spännande utmaning. Tänk dig själv att bara få se 10 bitar av ett 100-bitars pussel och ändå ska man klura ut vad motivet föreställer.
måndag 5 september 2011
Gammal trädgårdsodling?
På Tölö raä 130 har vi, förutom en sisådär 1400 anläggningar, funnit rännor. Rännor vilka ligger med ungefär 1,5 m mellanrum. Arbetshypotesen är att det rör sig om någon form av trädgårdsodling. Området med så täta rännor ligger lite vid sidan om det tätaste boplatsområdet. Nu återstår att försöka tids- och funktionsbestämma rännorna. Vi gör detta dels genom markpollenanalys och makrofossilanalys. Tidsbestämningen får främst göras relativt i förhållande till de anläggningar som skär eller skärs av rännorna. Den relativa tidsbestämningen avgör hur omfattande den naturvetenskapliga satsningen på att funktionsbestämma rännorna blir. Det som är avgörande just nu är nog vädret. Vi får verkligen hoppas att de kommande veckorna innebär en lägre mängd nederbörd än hittills. Ja har inga riktigt bra siffror för Kungsbacka, men i Göteborg har det under augusti regnat mer än dubbelt så mycket (159 mm) som det gör ett genomsnittligt år (70 mm).
Snart är det dags för oss att ringa in marinarkeologer. I alla fall känns det så.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)