Matfundering

Idag var vi åtta personer på kontoret som samlades på innergården och åt surströmming. Burkarna vi öppnade var rätt gamla, eller snarare, det har krävs sin tid för att processen skall fullbordas. Själva principen är enkel, livsmedel och en mindre mängd salt hålls syrefritt och tillåts jäsa. Detta ger en lång hållbarhet utan att näringsinnehållet påverkas nämnvärt negativt.

Det man kan fundera över är hur gammal processen är. När började man fermentera mat i allmänhet och fisk i synnerhet? Enligt wikipedia är den "jättegammal" i norden:

Jäsning av livsmedel är en mycket gammal konserveringsmetod som funnits i årtusenden. Man tror att surströmming är en rätt med mycket gamla anor, men att konserveringsmetoden i Sverige först blev vanlig under 1500-talet då saltbrist uppstod på grund av kung Gustav Vasas krigföring. Man saltade då in strömmingen med mindre salt än vanligt. Om detta förfarande berodde på kännedom om syrad fisk sedan tidigare eller om upptäckten av konserveringseffekten var en slump är omdiskuterat. Konserveringsmetoden med den långa hållbarheten är en förklaring till att surströmmingen tillsammans med ärtsoppan blev klassisk mat inom det militära.^[2] Fet fisk som lax, öring, mört, karp, röding, haj och rocka, är andra exempel på fisk som runt om i världen har konserverats, eller lokalt fortfarande konserveras på detta sätt. Det som idag kallas gravad lax var nog ursprungligen en mer surströmmingsliknande rätt. I Norge kallas fisk som konserverats genom fermentering rakfisk (från fornnordiskans rakr – blöt) och i norska källor förekommer denna benämning så tidigt som 1348.

Det finns alltså skriftligt indirekt belägg från medeltiden. Andra uppgifter påstår att fermentering utnyttjades av Babylonerna för 7000 år sedan, vad de baserar påståendena på vet jag inte.
Men hur skulle spår av fermentering se ut arkeologiskt?
Går dem att spåra genom kemiska analyser av olika kärls insidor?

Jag vet inte, men det kanske någon av bloggens läsare gör. För då kanske vi kan börja leta efter spåren. Vem vet, kanske forntidens hallänningar hade stora krus med sur västkustströmming (sill) lagrade i en källare? Men en sak kan vi slå fast med all säkerhet. Forntidens hallänning hade inte mandelpotatis till sin surfisk.

Livet vid Storgatan under fyra sekler

Under augusti och september 2011 gjordes arkeologiska undersökningar i Brogatan och Storgatan i Halmstad. Nu har vi bearbetat materialet från undersökningen och under våren 2013 kommer en rapport att publiceras. I väntan på det kommer här en liten sammanfattning av resultaten.

Det område vi undersökte var under medeltiden flera olika tomter som låg på båda sidor om den medeltida Storgatan. Fram till stadsbranden 1619 låg gatan närmare Nissan än idag och hade även en mer nordöst-sydvästlig sträckning än idag.

Områdets historia kan delas upp i fem olika tidsperioder. Olika större händelser markerar gränsen mellan dessa perioder. Dessa händelser är grundandet av staden på denna plats på 1320-talet, breddandet av den medeltida Storgatan i mitten av 1400-talet, anläggandet av Brogatan år 1611-12 och stadsbranden 1619.

Innan Halmstad

Innan platsen där Halmstad ligger bebyggdes var den en sandås utmed Nissan, längre åt väster och norr fanns sankmarker. Redan innan Halmstad grundades på platsen har bebyggelse funnits här. Troligen var det en gård som hette Broktorp. Man har odlat och haft betesdjur. Den sista tiden innan stadsgrundandet tycks bosättningen ha varit ganska omfattande



Tomter läggs ut när den nya staden grundas. Illustration Anders Andersson.

Stadens grundande och första tid

Vid stadens grundande på platsen har tomter och gator lagts ut. På tomten som sträckt sig från Storgatan ned mot Nissan fanns bebyggelse redan från stadens grundande. Tomtstrukturen tycks ha varit den samma från 1320-tal fram till byggandet av den nya gatan år 1611-12. Under stadens första tid har bebyggelsen varit koncentrerad till området närmast Storgatan. Under denna tidsperiod har de som bodde här haft en agrar ekonomi, man har varit stadsbonde. Ett spännande inslag i tomtens verksamheter under denna tid var bryggeriverksamheten, där tre olika brygg- och kokhus efterträtt varandra på samma plats vid strandkanten.



Den medeltida Storgatan med tät bebyggelse. Illustration Anders Andersson.

Även på den västra sidan av den medeltida Storgatan har bebyggelse funnits redan från början. Här fanns en tomt som användes för smide och möjligen gjuteriverksamhet.

 

Expansion

I mitten av 1400-talet har den medeltida Storgatan breddats. I samband med detta har nya hus byggts på tomten mellan gatan och Nissan. Nere vid strandkanten har troligen ett packhus byggts. Lämningarna visar att handel blivit viktigare, men ännu hade de som bodde här en agrar ekonomi.

Även på den västra sidan av Storgatan skedde förändringar. I korsningen mellan Storgatan och en öst-västlig tvärgata uppfördes under 1500-talet två stora byggnader med stengrund.

Förändringarna sammanfaller med en förmodad ekonomisk expansion med ökad handel från 1400-talets mitt. Fler tecken finns på detta uppsving för Halmstad. Under 1460-talet skedde stora ombyggnationer av stadskyrkan och även dominikanerklostrets kyrka byggdes ut under 1400-talets mitt eller andra halva. Flera politiska möten hölls i Halmstad, vilket kan visa att staden hade fått en viss betydelse.

Packhus vid Nissan. Illustration Anders Andersson.

 

Krigstider och nya planer

Under 1500-talets slut och 1600-talets början förvandlades Halmstad till en kraftigt befäst stad med jordvallar, murar, bastioner och fyra portar. Dessutom byggdes slottet under denna period. Under 1611-12 revs bebyggelsen på tomten mellan Storgatan och Nissan och en ny öst-västlig gata byggdes. Den gick från Storgatan till Österport där även bron över Nissan fanns. Samtidigt anlade man en vattenledning av trä under den nya gatan. Bygget skedde samtidigt som Kalmarkriget pågick mellan Danmark och Sverige (år 1611-13). Halmstad var en av de platser man trodde skulle bli indragen i kriget och den nya gatan och vattenledningen var troligen förberedelser inför en belägring.

Branden och tiden därefter

År 1619 brann Halmstad. Efter branden jämnades marken till och en ny stadsplan med nya gator och hus anlades. De nya gatorna löper till viss del över mark som tidigare var bebyggda tomter. Däremot verkar tomtindelningarna i flera fall följa den indelning som fanns innan branden.


Bebyggelsen rivs inför bygget av den nya gatan mot Österport. Illustration Anders Andersson.

Skrea Brune Kulle: vegetationen före graven

Mats Regnell heter vår kvartärgeolog. Han är engagerad i projektet för att hjälpa oss att reda ut vegetationshistoriska frågeställningar. I förra veckan kom han på besök för att dels försöka reda ut var det är lämpligt att ta prover och dels för att tillsammans med oss reda ut vad vi egentligen kan komma åt för vegetationshistorisk information med en så skadad gravhög som vi nu har att göra med. 

Mats började med att ta ett par markpollenprover i ett torvrikt lager ända nere mot berggrunden. Detta har vi tolkat som den markyta som gravhögen byggdes på. 

Häromdagen ringde Mats och berättade att han börjat kika lite smått på jordproverna Hans första SYNNERLIGEN PRELIMINÄRA resultat är att vegetationen då gravhögen anlades var halvöppen och att det fanns ett kärr alldeles i närheten. Vegetationen dominerades av Al, vitmossa och ormbunkar. Men där fanns även örter och gräs, dock inte i sådana mängder att det rör sig om hårt utnyttjad betesmark eller ängsmark. På sluttningarna växte även tall och lind. 

Fantastiskt roligt att få in sådana resultat medan grävningen fortfarande pågår!

Tölö: lite om snöret

Bilder: Inger Nyström, SVK

Samtalde nyss med vår konservator, Inger Nyström på SVK. När hon ändå kikade på lite andra rep och fibrer så passade hon på att kasta in ett prov från ett av våra snören i mikroskopet. För det första kan man konstatera att det inte är ett snöre gjort av en sena eller liknande utan det är tillverkat av något växtmaterial (bast). Materialet är mycket nedbrutet så utifrån SVKs referensmaterial är det svårt att bestämma vad det rör sig om. Eventuellt skulle det kunna röra sig om lind. Om någon känner igen vad det är så skriv gärna en kommentar så följer vi upp tipset!