måndag 28 januari 2013

Livet vid Storgatan under fyra sekler

Under augusti och september 2011 gjordes arkeologiska undersökningar i Brogatan och Storgatan i Halmstad. Nu har vi bearbetat materialet från undersökningen och under våren 2013 kommer en rapport att publiceras. I väntan på det kommer här en liten sammanfattning av resultaten.

Det område vi undersökte var under medeltiden flera olika tomter som låg på båda sidor om den medeltida Storgatan. Fram till stadsbranden 1619 låg gatan närmare Nissan än idag och hade även en mer nordöst-sydvästlig sträckning än idag.
Områdets historia kan delas upp i fem olika tidsperioder. Olika större händelser markerar gränsen mellan dessa perioder. Dessa händelser är grundandet av staden på denna plats på 1320-talet, breddandet av den medeltida Storgatan i mitten av 1400-talet, anläggandet av Brogatan år 1611-12 och stadsbranden 1619.


Innan Halmstad

Innan platsen där Halmstad ligger bebyggdes var den en sandås utmed Nissan, längre åt väster och norr fanns sankmarker. Redan innan Halmstad grundades på platsen har bebyggelse funnits här. Troligen var det en gård som hette Broktorp. Man har odlat och haft betesdjur. Den sista tiden innan stadsgrundandet tycks bosättningen ha varit ganska omfattande


Tomter läggs ut när den nya staden grundas. Illustration Anders Andersson.

Stadens grundande och första tid

Vid stadens grundande på platsen har tomter och gator lagts ut. På tomten som sträckt sig från Storgatan ned mot Nissan fanns bebyggelse redan från stadens grundande. Tomtstrukturen tycks ha varit den samma från 1320-tal fram till byggandet av den nya gatan år 1611-12. Under stadens första tid har bebyggelsen varit koncentrerad till området närmast Storgatan. Under denna tidsperiod har de som bodde här haft en agrar ekonomi, man har varit stadsbonde. Ett spännande inslag i tomtens verksamheter under denna tid var bryggeriverksamheten, där tre olika brygg- och kokhus efterträtt varandra på samma plats vid strandkanten.


Den medeltida Storgatan med tät bebyggelse. Illustration Anders Andersson.

















Även på den västra sidan av den medeltida Storgatan har bebyggelse funnits redan från början. Här fanns en tomt som användes för smide och möjligen gjuteriverksamhet.
 

Expansion

I mitten av 1400-talet har den medeltida Storgatan breddats. I samband med detta har nya hus byggts på tomten mellan gatan och Nissan. Nere vid strandkanten har troligen ett packhus byggts. Lämningarna visar att handel blivit viktigare, men ännu hade de som bodde här en agrar ekonomi.
Även på den västra sidan av Storgatan skedde förändringar. I korsningen mellan Storgatan och en öst-västlig tvärgata uppfördes under 1500-talet två stora byggnader med stengrund.
Förändringarna sammanfaller med en förmodad ekonomisk expansion med ökad handel från 1400-talets mitt. Fler tecken finns på detta uppsving för Halmstad. Under 1460-talet skedde stora ombyggnationer av stadskyrkan och även dominikanerklostrets kyrka byggdes ut under 1400-talets mitt eller andra halva. Flera politiska möten hölls i Halmstad, vilket kan visa att staden hade fått en viss betydelse.
Packhus vid Nissan. Illustration Anders Andersson.

 

Krigstider och nya planer

Under 1500-talets slut och 1600-talets början förvandlades Halmstad till en kraftigt befäst stad med jordvallar, murar, bastioner och fyra portar. Dessutom byggdes slottet under denna period. Under 1611-12 revs bebyggelsen på tomten mellan Storgatan och Nissan och en ny öst-västlig gata byggdes. Den gick från Storgatan till Österport där även bron över Nissan fanns. Samtidigt anlade man en vattenledning av trä under den nya gatan. Bygget skedde samtidigt som Kalmarkriget pågick mellan Danmark och Sverige (år 1611-13). Halmstad var en av de platser man trodde skulle bli indragen i kriget och den nya gatan och vattenledningen var troligen förberedelser inför en belägring.

Branden och tiden därefter

År 1619 brann Halmstad. Efter branden jämnades marken till och en ny stadsplan med nya gator och hus anlades. De nya gatorna löper till viss del över mark som tidigare var bebyggda tomter. Däremot verkar tomtindelningarna i flera fall följa den indelning som fanns innan branden.

Bebyggelsen rivs inför bygget av den nya gatan mot Österport. Illustration Anders Andersson.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.