onsdag 29 augusti 2012

Är du nyfiken på en arkeologisk utgrävning? Vi är nyfikna på dig!

Just nu pågår den arkeologiska undersökningen av ett grav- och boplatsområde som ligger ca 200 meter norr om Skrea kyrka. Undersökningen är också en del av ett pilotprojekt som heter Samskapande kulturarv i Halland, som i korthet går ut på att öka delaktigheten kring kulturarv och försöka arbeta fram nya sätt att arbeta med kulturarv i ett mångfaldsperspektiv. Så att kulturarvsarbetet blir mer samhällsrelevant.

Vad menas med kulturarv?
Kulturarv omfattar allt ifrån traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar samt arkiv- och föremålssamlingar till fornlämningar, kulturmiljöer, danser, hantverk samt berättelser och kulturlandskap som överförs från generation till generation.
Så, vad är kulturarv?
Vad tycker du?

Vi arkeologer undersöker vad som har hänt på platsen utifrån det som tänkts fram efter tidigare undersökningar och erfarenheter men det kommer också hittas saker som gör att vi ställer nya frågor.
Är det något du funderar över?
Något som vi missar?

Varför vill vi föra en dialog vid en utgrävningsplats?
Vid en arkeologisk utgrävningsplats brukar det bli mycket påtagligt att något annorlunda sker på en plats. Helt plötsligt står en stor grävmaskin och dumper i samhället. Ett gäng arkeologer i illfärgade reflexvästar tar plats och gräver fram platsens förhistoria. Som närboende har man säkert en mängd frågor och funderingar eller kanske egen kunskap om platsen som man inte riktigt vet hur man ska föra fram. Vågar man störa?

Dessa funderingar och reflektioner vill vi ta del av och därför kommer vi vid utgrävningen i Skrea ordna några arrangemang där allmänheten är välkommen att delta. Dessa kommer det att skrivas om här.
Håll utkik!

Vill du veta mer så kontakta arkeolog Stina Tegnhed på telefonnummer 072-2290722.
Samskapande kulturarv i Halland är ett delprojekt i Kalejdoskop. Läs mer om Kalejdoskop på lansstyrelsen.se/kalejdoskop


lördag 25 augusti 2012

Arkeologidagen 2012

Välkommna till visningarna av utgrävningarna kring Skrea Backe i Skrea, Falkenbergs kommun på arkeologidagen den 26 Augusti. Vi börjar med att titta på undersökningen av Brune Kulle, en gravhög från bronsåldern som undersöks av arkeologer från Kulturmiljö Halland under augusti månad. Det är ett unikt tillfälle att få se en forntida gravhög i genomskärning som sällan kommer åter.
Vidare besöker vi platsen för en fornlämning som kommer undersökas under september månad. Denna fornlämmning innehåller  gravar från förromersk järnålder, omfattande system av förhistoriska rännor och boplatslämningar från stenåldern till järnåldern.
Dagen avslutas med ett besök på en vikingatida/ tidigmedeltida boplats som undersöks under augusti och september månad.

Tid: Söndagen den 26 augusti kl 13 00. Sluttid ca 15 00.

Plats: Skrea Kyrkbjär, berget strax nordväst om Skrea kyrka.


Vägbeskrivning: Kör till Skrea kyrka strax söder om Falkenberg. Vid Kyrkan, följ vägen Skrea Backe mot norr ca 500 meter. Skylt på vänster sida av vägen (se karta nedan).
Allämn information: Brune Kulle ligger i svårtillgänglig hyggesmark, varför bra skodon är att rekommendera. Det är svårt att finna parkeringar i närheten av Brune Kulle, så vi rekommenderar att man parkerar vid Skrea Kyrka och går de ca 600 metrarna till gravhögen.
Eftersom de tre fornlämingarna ligger utmed en sträcka om ca 1,5 km är det möjligt att promenera hela sträckan.
Kontaktperson: Ola Kadefors tele: 0703480992

fredag 24 augusti 2012

Skrea Brune Kulle: Cowboys from hell!

Carl och Leif förnekar sig inte. Båda ikläder sig utan att skämmas hattar från High Chapparall. Å andra sidan är hatten ett gravt underskattat plagg idag. Samma plagg skyddar utomordentligt väl mot både sol och regn!

Detta firar vi med en gammal metal-dänga från 1990-talet: Cowboys from hell med Pantera!

Fredagsmys får vi väl kalla det!

Skrea 210: Arkeologidagen på söndag

Inför Arkeologidagen förtydligar vi husen med hjälp av sprayfärg och käppar. Kan bli en trevlig visning på söndag, mellan kl 13-15.

Skrea Brune Kulle: Nästa hög


Ungefär 200 m åt öster ligger nästa gravhög. Den har ett inte fullt lika monumentalt läge i landskapet men är lika full med gryt som den gravhög vi undersöker. Gravhögen är till synes högre än den vi gräver.
Brune Kulle sedd från nästa gravhög




Gravhögen vi gräver, Skrea raä 21, har ett egennamn ”Brune kulle”. Exakt vad det betyder vet vi inte men det skulle mycket väl kunna vara ”högen på brynet” då brun i ortnamnssammanhang ofta betyder kant, rand eller rent av bryn. Brynt betyder backe, så ”högen på backen” kan vara ett annat förslag.

(tipstack till Eija)

Skrea 210: Husplaner

Byggnadslämningar står ofta i centrum på boplatsgrävningar och Skrea 210 är inget undantag. Hus 1 är nog från yngsta bronsålder eller äldre järnålder, hus 2 och 3 från yngre järnålder och hus 4 från äldre medeltid. Hus 5 är lurigt och vi har ännu inte hittat några direkta paralleller. Byggtekniken talar för vikingatid men husets form passar inte riktigt in. Vidare undersökningar får ge ytterligare ledtrådar.

torsdag 23 augusti 2012

Skrea 210: Smaka på halländsk förhistoria!

Mattias rensar fram och mäter in en brunn. I bakgrunden jagar Per och Hule-Hans fram ytterligare hägnader. Brunnen innehöll inga spår efter trä- eller stenskoning, men vatten finns fortfarande kvar. Vill ni släcka törsten, kom på besök ;-)

Skrea Brune Kulle: stenpackning


Det verkar som om gravhögen när den var klar var täckt med sten. Stenmaterialet är relativt smått, från knytnävsstora till blomkålsstora stycken. En hel del av dem är klapperstenar, sannolikt plockade från ett havsnära klapperstensfält då de ej finns att hitta i närområdet. Kanske har man på så vis strukturerat en koppling till havet, liknande den man kan skönja genom de allstädes närvarande båtarna på Bohusläns bronsåldersristningar? Kopplingen till havet finns även manifesterad på annat sätt. I gravfyllningen har vi hittat en handfull flintor, flertalet mesolitiska. Åtskilliga av dem är patinerade, strandsvallade.

Skrea Brune Kulle: vegetationen före graven


Mats Regnell heter vår kvartärgeolog. Han är engagerad i projektet för att hjälpa oss att reda ut vegetationshistoriska frågeställningar. I förra veckan kom han på besök för att dels försöka reda ut var det är lämpligt att ta prover och dels för att tillsammans med oss reda ut vad vi egentligen kan komma åt för vegetationshistorisk information med en så skadad gravhög som vi nu har att göra med. 

Mats började med att ta ett par markpollenprover i ett torvrikt lager ända nere mot berggrunden. Detta har vi tolkat som den markyta som gravhögen byggdes på. 

Häromdagen ringde Mats och berättade att han börjat kika lite smått på jordproverna Hans första SYNNERLIGEN PRELIMINÄRA resultat är att vegetationen då gravhögen anlades var halvöppen och att det fanns ett kärr alldeles i närheten. Vegetationen dominerades av Al, vitmossa och ormbunkar. Men där fanns även örter och gräs, dock inte i sådana mängder att det rör sig om hårt utnyttjad betesmark eller ängsmark. På sluttningarna växte även tall och lind. 

Fantastiskt roligt att få in sådana resultat medan grävningen fortfarande pågår!

onsdag 22 augusti 2012

Lämningarna tittar fram vid Skrea 210

Inmätningar efter dag 3 vid Skrea 210. Husplaner börjar ta form, samt spår efter hägnader och en vägsträckning. Hur många hus kan ni hitta? Hittills har vi lokaliserat fyra...

Skrea Brune Kulle: Grav 3



Gravhögens tredje grav hittades alldeles invid grav två. Den tredje graven saknade synligt gravkärl. Intrycket var att ben lagts ner invid (före eller efter) grav två. Denna grav innehöll definitivt ben från människa. Personen hade fått med sig en rakkniv och en nål i brons. Den klassiska tolkningen blir då att personen bör ha varit man, men vi väntar med att uttala oss om detta tills Anna Kloo har analyserat och bedömt benen.

Skrea Brune Kulle: grav 2


Med hjälp av grävmaskin gick vi försiktigt ner i gravhögens sydöstra kvadrant. Strax under stenpackningen påträffades en gravurna. Den var placerad mellan ett par flata stenar och stod på en annan flat sten. 

Urnan var rabbad och hade en intressant mynningsprofil som bör placera den i bronsålderns äldre del. I urnan låg en mängd brända ben. Benen var intressant nog väldigt ojämt brända. Där fanns extremt hårt brända fragment blandat med bevarade finger eller tåben samt tänder och tydliga delar av en käke. Hade man bråttom när den döde skulle brännas eller vad berodde detta på?

Utan att vara osteolog så skulle jag vilja påstå att det tillsammans med människobenen även fanns djurben, dels större däggdjur men även (om jag såg rätt) fågelben. Vår osteolog, Anna Kloo, får reda ut detta framöver.

tisdag 21 augusti 2012

Skrea Brune Kulle: rakkniv!

Med den grävledaren så var det väl tur att vi hittade en rakkniv......

Skrea Brune Kulle: HN 2012-08-18


I lördagens Hallands Nyheter fanns ett uppslag om vår arkeologiska undersökning. Tyvärr finns den inte utlagd på HNs hemsida så ni får nöja er med ett dåligt foto av uppslaget:

måndag 20 augusti 2012

Ny utgrävning i Skrea

Idag påbörjade vi slutundersökningen av RAÄ Skrea 210, 241 och 171. Vi bjuder på tidig medeltid och bronsålder med bl a boplatslämningar,odlingmark,vägar, skålgropar m.m. Håll utkik de närmsta fyra veckorna.

måndag 13 augusti 2012

Skrea Brune kulle: intervju i P4 Halland

Nisse Gunnarsson, P4 Halland var på besök idag och gjorde ett reportage, om än något kortat i detta skick:

Lyssna: "Mer än hälften utgörs av en bergsklack"
Det som saknas är en massa snack om vilken skada grävlingarna gjort.....

lördag 11 augusti 2012

Skrea Brune kulle: kulturstubbar


I dagarna inleddes arbetet med att undersöka en gravhög som förmodas vara från bronsåldern. När området förundersöktes var det fullvuxen slyig lövskog på platsen. Som väl var hade skogen avverkats inför slutundersökningen. En avverkning som var mycket väl utförd med tydliga ”kulturstubbar” som avgränsning av fornlämningsområdet. Märk väl, man hade markerat fornlämningsområdet och inte bara själva graven.
En kulturstubbe är en stubbe som lämnats på ungefär en meters höjd. De skall ligga på rad och avgränsa en fornlämning. 

En meter höga stubbar är skogsmaskinernas mardröm och innebär därför att lämningarna effektivt skyddas. Jag vet inte hur utbrett bruket av kulturstubbar är eller om det är något regionalt förekommande i västsverige. Av naturhänsyn lämnas ofta en viss mängd högstubbar i ett område som avverkats. Dessa blir då död stående ved, vilket är viktigt för flera hotade arter. Sannolikt får även kulturstubbarna en liknande betydelse för den biologiska mångfalden och inte bara som en del i skyddandet av fornlämningar i skogsmark.

fredag 10 augusti 2012

Skrea Brune Kulle: arbetsdagens inledning


I början av varje arbetsdag säkrar vi vår arbetsplats i gravhögen genom att låta den tyska jaktterriern Missan genomsöka gryten i profilerna.

;^)

Skrea Brune kulle: Grävlingens formationsprocesser



Att gravhögen är perforerad med bortåt ett dussin nedgångar till ett grävlinggryt var en av orsakerna till att länsstyrelsen bedömde att det var lämpligare att ta bort än spara gravhögen. Vi är efter att ha satt spaden i jorden benägna att instämma i länsstyrelsens bedömning till 100%. Grävlingarnas grävande genom tiderna har orsakat så omfattande skador att det, för att säkra gravens vetenskapliga värden, var motiverat att undersöka den. Efter att ha dragit ett mindre kontrollschakt in i högen är vi benägna att hävda att minst en tredjedel av gravens material har flyttats eller på annat sätt påverkats av grävlingens synnerligen omfattande grävaktivitet. Profilen vi hittills rensat fram antyder att vi har att göra med generationer av grävlingar som använt graven som boplats. Flera gångar är igenrasade och nya har grävts förbi de raserade. Över allt har trädens rötter fungerat som levande armering av grytets tak och väggar. 

Vi har hittat såväl gångar som kammare. Flera av dessa har varit vinterbonade och på några ställen har vi hittat underjordiska träckkammare. Uppenbarligen har högens invånare varit förtjusta i körsbär….

torsdag 9 augusti 2012

Skrea Brune kulle: första sekundärgraven


Vi har hittat grävningens första sekundärgrav. Det rör sig om en urna som placerats på eller delvis ner i stenpackningen på gravens södra sida. Urnan verkar ha varit försedd med lock och varit fylld med brända ben från djur (ko? Häst?) och människa. Några fragment av ett bronsbleck hittades också. Genom handgrävning och sållning har vi säkrat en halvliter keramikskärvor och ett par dl brända ben.

Arkeologidagen den 26 augusti

Välkommna till visningarna av utgrävningarna kring Skrea Backe i Skrea, Falkenbergs kommun på arkeologidagen den 26 Augusti. Vi börjar med att titta på undersökningen av Brune Kulle, en gravhög från bronsåldern som undersöks av arkeologer från Kulturmiljö Halland under augusti månad. Det är ett unikt tillfälle att få se en forntida gravhög i genomskärning som sällan kommer åter.
Vidare besöker vi platsen för en fornlämning som kommer undersökas under september månad. Denna fornlämmning innehåller  gravar från förromersk järnålder, omfattande system av förhistoriska rännor och boplatslämningar från stenåldern till järnåldern.
Dagen avslutas med ett besök på en vikingatida/ tidigmedeltida boplats som undersöks under augusti och september månad.

Tid: Söndagen den 26 augusti kl 13 00. Sluttid ca 15 00.

Plats: Skrea Kyrkbjär, berget strax nordväst om Skrea kyrka.

Vägbeskrivning: Kör till Skrea kyrka strax söder om Falkenberg. Vid Kyrkan, följ vägen Skrea Backe mot norr ca 500 meter. Skylt på vänster sida av vägen (se karta nedan).
Allämn information: Brune Kulle ligger i svårtillgänglig hyggesmark, varför bra skodon är att rekommendera. Det är svårt att finna parkeringar i närheten av Brune Kulle, så vi rekommenderar att man parkerar vid Skrea Kyrka och går de ca 600 metrarna till gravhögen.
Eftersom de tre fornlämingarna ligger utmed en sträcka om ca 1,5 km är det möjligt att promenera hela sträckan.
Kontaktperson: Ola Kadefors tele: 0703480992


Skrea Brune kulle: schaktet


När man gräver en gravhög under tidspress så är det viktigt att så fort som möjligt skapa sig en uppfattning om vad som kommer att möta oss. För att göra detta valde vi att gräva ett schakt rakt in i högen på dess norra sida. Schaktet är medvetet placerat så att det inte går helt in i gravens centrum, detta för att i minsta möjliga mål störa en ev centralgrav i detta skede. Däremot grävdes schaktet hela vägen ner till den sterila berghäll graven vilar på.


Schaktet gav oss många viktiga observationer t.ex:
-Graven har utsatts för omfattande grävning genom tiderna, såväl grävlingar som plundrare verkar ha roat sig med att skotta kring jord. Kanske så mycket som en tredjedel av gravens massor har flyttats kring på detta vis.
-Graven hade ursprungligen en mantel av sten.
-Graven är lite av ett fuskbygge då en naturlig bergklack utgör bortåt hälften av det som uppfattas vara högens fyllning.

onsdag 8 augusti 2012

Skrea Brune kulle: inledande arbete






En icke vårdad gravhög kan vara rätt ”ful”. Graven vi nu undersöker var en sådan innan skogen togs bort och vi inledde vårt arbete. När skogen fortfarande stod på plats kunde man nästan inte urskilja graven över huvud taget. Efter avverkningen blev allt tydligare. Men där fanns kvar bortåt två dussin stubbar, varav den äldsta var efter en 107 årig tall…

Vi inledde arbetet med undersökningen med att mäta in topografiska punkter över hela kullen, därefter fick vår suveräna maskinist, Hans Johansson, chansen att försiktigt riva bort förnan. När det var gjort gav graven ett helt annat intryck än tidigare. 

Gravens läge är väl valt. Den är tydligt exponerad åt dalgången i söder men bör ha varit synlig även från havssidan. Man kan faktiskt se västerhavet från graven.

onsdag 1 augusti 2012

Senaste nytt från Tölö ängar

Det har varit en sommar som fört tankarna till undersökningen av Tölö Ängar II (utanför Kungsbacka) förra hösten. Det har som väl ingen undgått att märka varit en synnerligen nederbördsrik sommar. Men under sommarsemestern damp det ner ett par dateringar från tre av husen vi hittade:

Hus 1 dateras utifrån två överlappande kol-14 dateringar av träkol i en takbärande stolpe respektive en eldstad till 400-talet (e.Kr. alltså).

Hus 3 dateras till årtiondena kring år 500 e.Kr.

Hus 6 dateras till årtiondena kring år 300 f.Kr.

Dateringen av hus 6 är kanske inte så mycket att orda om men dateringarna av hus 1 och 3 är rejält spännande då de verkar ha varit i bruk en liten aning senare än vi utifrån fyndmaterialet förväntade oss.

Dateringarna gjordes på träkol. Ytterligare dateringar kommer att göras på lämpligt makrofossilt material.