Livet vid Storgatan under fyra sekler

Under augusti och september 2011 gjordes arkeologiska undersökningar i Brogatan och Storgatan i Halmstad. Nu har vi bearbetat materialet från undersökningen och under våren 2013 kommer en rapport att publiceras. I väntan på det kommer här en liten sammanfattning av resultaten.

Det område vi undersökte var under medeltiden flera olika tomter som låg på båda sidor om den medeltida Storgatan. Fram till stadsbranden 1619 låg gatan närmare Nissan än idag och hade även en mer nordöst-sydvästlig sträckning än idag.

Områdets historia kan delas upp i fem olika tidsperioder. Olika större händelser markerar gränsen mellan dessa perioder. Dessa händelser är grundandet av staden på denna plats på 1320-talet, breddandet av den medeltida Storgatan i mitten av 1400-talet, anläggandet av Brogatan år 1611-12 och stadsbranden 1619.

Innan Halmstad

Innan platsen där Halmstad ligger bebyggdes var den en sandås utmed Nissan, längre åt väster och norr fanns sankmarker. Redan innan Halmstad grundades på platsen har bebyggelse funnits här. Troligen var det en gård som hette Broktorp. Man har odlat och haft betesdjur. Den sista tiden innan stadsgrundandet tycks bosättningen ha varit ganska omfattande



Tomter läggs ut när den nya staden grundas. Illustration Anders Andersson.

Stadens grundande och första tid

Vid stadens grundande på platsen har tomter och gator lagts ut. På tomten som sträckt sig från Storgatan ned mot Nissan fanns bebyggelse redan från stadens grundande. Tomtstrukturen tycks ha varit den samma från 1320-tal fram till byggandet av den nya gatan år 1611-12. Under stadens första tid har bebyggelsen varit koncentrerad till området närmast Storgatan. Under denna tidsperiod har de som bodde här haft en agrar ekonomi, man har varit stadsbonde. Ett spännande inslag i tomtens verksamheter under denna tid var bryggeriverksamheten, där tre olika brygg- och kokhus efterträtt varandra på samma plats vid strandkanten.



Den medeltida Storgatan med tät bebyggelse. Illustration Anders Andersson.

Även på den västra sidan av den medeltida Storgatan har bebyggelse funnits redan från början. Här fanns en tomt som användes för smide och möjligen gjuteriverksamhet.

 

Expansion

I mitten av 1400-talet har den medeltida Storgatan breddats. I samband med detta har nya hus byggts på tomten mellan gatan och Nissan. Nere vid strandkanten har troligen ett packhus byggts. Lämningarna visar att handel blivit viktigare, men ännu hade de som bodde här en agrar ekonomi.

Även på den västra sidan av Storgatan skedde förändringar. I korsningen mellan Storgatan och en öst-västlig tvärgata uppfördes under 1500-talet två stora byggnader med stengrund.

Förändringarna sammanfaller med en förmodad ekonomisk expansion med ökad handel från 1400-talets mitt. Fler tecken finns på detta uppsving för Halmstad. Under 1460-talet skedde stora ombyggnationer av stadskyrkan och även dominikanerklostrets kyrka byggdes ut under 1400-talets mitt eller andra halva. Flera politiska möten hölls i Halmstad, vilket kan visa att staden hade fått en viss betydelse.

Packhus vid Nissan. Illustration Anders Andersson.

 

Krigstider och nya planer

Under 1500-talets slut och 1600-talets början förvandlades Halmstad till en kraftigt befäst stad med jordvallar, murar, bastioner och fyra portar. Dessutom byggdes slottet under denna period. Under 1611-12 revs bebyggelsen på tomten mellan Storgatan och Nissan och en ny öst-västlig gata byggdes. Den gick från Storgatan till Österport där även bron över Nissan fanns. Samtidigt anlade man en vattenledning av trä under den nya gatan. Bygget skedde samtidigt som Kalmarkriget pågick mellan Danmark och Sverige (år 1611-13). Halmstad var en av de platser man trodde skulle bli indragen i kriget och den nya gatan och vattenledningen var troligen förberedelser inför en belägring.

Branden och tiden därefter

År 1619 brann Halmstad. Efter branden jämnades marken till och en ny stadsplan med nya gator och hus anlades. De nya gatorna löper till viss del över mark som tidigare var bebyggda tomter. Däremot verkar tomtindelningarna i flera fall följa den indelning som fanns innan branden.


Bebyggelsen rivs inför bygget av den nya gatan mot Österport. Illustration Anders Andersson.

Länsantikvariens årsredogörelse 2011

Nyligen kom Länsantikvariens åresredogörelse för 2011 ut. Det är en liten skrift som länsantikvarien i Halland ger ut årligen, den innehåller såväl en massa data kring vad som gjorts under året som en handfull artiklar kring aktuella händelser. I den nu aktuella publikationen, som bär namnet Hållbar framtid, finns det två artiklar av arkeologisk relevans:

• Christina Roséns artikel En 1700-talstomt i Kungsbacka
• Leif Häggstörms artikel Förvånande fynd i Tölö

Antagligen kan man få tag i publikationen från länsstyrelsen....

Färdiggrävt i Brogatan och Storgatan

Nu är undersökningen av Brogatan och Storgatan i Halmstad klara. Endast en liten del av Klammerdammsgatan mellan Storgatan och Nygatan är kvar att undersöka.

Den sista veckan vi grävde i Brogatan undersökte vi de tjocka lager som fanns närmast Nissan. Här fanns en tydlig strandkant och utanför den har avfall slängts. Vi hittade både djurben och keramik. Väster om strandkanten hittade vi gropar med slagg från järnframställning. De var grävda genom den naturliga sandbottnen och kommer troligen från den äldsta tidsperioden i Halmstad, det vill säga 1320-talet.

I Storgatan fortsatte vi gräva i båda schakten. I det södra schaktet (vid hamburgerrestaurangen) hittade vi spår av en smedja och flera generationer av bakgårdar. Längst nere i bottensanden fanns avtryck av klövar från djur som gått här innan Halmstad grundades.

I det norra schaktet (vid hörnet av Klammerdammsgatan) hittade vi resterna av en tvärgata till den medeltida huvudgatan. Den verkar ha anlagts samtidigt som Halmstad. Från början fanns ingen bebyggelse utmed den utan endast ett staket på varje sida om gatan. Ganska snart började man bygga hus på den södra sidan av gatan och senare även på den norra sidan. Vid ett tillfälle har hela gatan täckts av avfall och gödsel som jämnats till. Efter detta har man ändå fortsatt att använda gatan. Den källare med kraftiga murar som fanns i detta schakt har tillhört ett hus som legat på hörnet av den medeltida Storgatan och tvärgatan. Huset har funnits kvar till branden 1619.

Brogatan och Storgatan, Halmstad

Nu börjar undersökningen av Brogatan närma sig slutet, endast i den östra delen närmast Nissan fortsätter vi gräva. Samtidigt har några av oss börjat gräva i Storgatan omgivna av hamburgerrestauranger, klädaffärer och nyfikna halmstadsbor.

I den östligaste delen av Brogatan undersöker vi just nu en byggnad med ett lergolv. Den sanka marken i sluttningen mot Nissan har gjort att huset kontinuerligt har satt sig. Flera gånger har man fått lägga på ny lera och jord för att jämna ut golvytan. Mellan varje nytt lerlager ligger en matta av mossa. Våra förhoppningar var att hitta mer organiskt material i de fuktiga lagren närmast Nissan och vi har redan haft tur! En lädersula i storlek 36 och ett träflöte gör oss förväntansfulla inför vad mer som gömmer sig vid det gamla strandhaket. I övrigt har vi hittat få föremål. Det verkar som om ytan hållits ren och soporna från tomten dumpats utanför den yta vi undersöker. Synd tycker vi arkeologer som älskar gamla gropar fyllda med avfall.

Lergolvet i östra delen av Brogatan, i den vänstra delen av bilden ses två plintar av tätt placerade stenar som utgjort underlag för takbärande stolpar.



















Mitten av Brogatan är färdigundersökt. Här framkom tre generationer av hus med tillhörande gårdsytor. Även den västra delen av Storgatan är färdigundersökt, här framkom minst fyra generationer av olika hus. Nu börjar arbetet med att para ihop de olika lämningarna i Brogatan så vi får en helhetsbild av vad som hänt på tomten. Inte helt lätt då ytorna är avskurna från varandra av moderna ledningsschakt.

Längst i väster i Brogatan, vid Stora torg, finns den medeltida huvudgatan. Utmed gatan har troligen enklare hus funnits, kanske bodar för försäljning. Utifrån husens placering utmed gatan kan vi se att den har breddats med ungefär två meter någon gång under medeltiden. Under den medeltida huvudgatan finns gammal odlingsjord som troligen har tillhört gården Broktorp som låg här innan Halmstad flyttades hit på 1320-talet.

De två schakten i Storgatan går en bit in på tomterna bakom de hus som legat utmed den medeltida huvudgatan. Hittills har vi hittat ytterligare huslämningar i form av ett lergolv och en källare från 1500 eller 1600-talet. Källaren har en kraftig skalmur och har troligen hört till ett tegelhus som förstördes i branden 1619.

Halmstadsgrävningen på TV

I fredags kom SVT ut och gjorde ett reportage om undersökningen i Brogatan.
se http://svtplay.se/v/2513580/gamla_halmstad_trader_fram

Onsdag med störtskurar i Halmstad

Morgonen började med fint väder och vi hittade resterna av en stenpackning och flera fina nedgrävningskanter till vad som troligen är igenfyllda källare.
Sedan öppnade sig himlen. Det regnade och dessutom rann vatten utmed gatan ned i schaktet, den lägst liggande delen i öster fylldes ända upp till gatans bärlager.
Tack vare en snabb insats från entreprenören för ledningsbygget kunde schaktet pumpas ur och arbetet återupptas.

Schaktet har börjat tömmas på vatten, kvar blev lattefärgat skum

Halmstad Brogatan vecka 2

Förra veckan tog vi bort gatans bärlager och grävde ur de sentida schakt som finns inom det område vi undersöker. Utmed Brogatans norra trottoar finns fjärrvärme och vattenledningar nedgrävda. Tvärs över gatan finns flera elkablar och dagvattenledningar nedgrävda. Men mellan dessa sentida rör- och ledningsschakt finns kulturlager bevarade.











Schaktet i Brogatan sett från väster
Bilden är tagen då grävningen precis hade börjat

Nu under den andra veckan har vi börjat undersöka lagren. Överst finns ljus sand som kan vara sättsanden under den äldsta Brogatan som byggdes efter branden år 1619. Under sanden kommer lager som är från stadsbranden eller äldre. Redan nu tycker vi oss kunna se spår av flera husgrunder och längst i väster kanske den nordsydliga huvudgata som fanns innan dagens Storgatan.

Nu börjar vi gräva i centrala Halmstad

I centrala Halmstad ska nya ledningar för fjärrkyla byggas. I augusti och i september kommer därför Brogatan mellan Stora torg och Hamngatan samt Storgatan mellan Brogatan och Klammerdammsgatan mitt i det medeltida Halmstad att undersökas av arkeologer från Kulturmiljö Halland, Kulturen i Lund, Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum. Vi kommer att skriva återkommande om grävningen här på bloggen!

Vid undersökningen kommer vi att gräva ett snitt genom de äldsta delarna av Halmstad. I Brogatan finns troligen resterna av en hel tomt som legat mellan Nissan och en medeltida huvudgata med ungefär samma sträckning som Storgatan. I Storgatan kommer undersökningen att skära tvärs genom flera tomter med tät bebyggelse som legat utmed den medeltida huvudgatan.