En förälders plikt

Att vara förälder och arkeolog medför en del förpliktelser. Bland annat är det givet att man ställer upp och besöker skolan när ungarna lär sig om vår förhistoria och historia. De senaste veckorna har jag gjort två sådana besök.

Mina ungar går på en liten byskola med ganska få barn. Det kräver att skolan och lärarna har ett dynamiskt förhållningssätt till undervisning. Till exempel läser såväl tvåorna som treorna om förhistorien parallellt. Anledningen till detta är enkel. Vart annat år åker tvåorna och treorna till Ekehagens Forntidsby i Falköping.

Som arkeolog och förälder har jag såklart redan varit på Ekehagen tillsammans med ungarna. Dels för att jag själv var nyfiken och dels för att det visade sig att ungarna tyckte det var jättekul!

Som förberedelse för studiebesöket besökte jag skolan två gånger. En gång för att prata om stenålder och en gång för att prata om metallålder. Att under två lektioner riva av hela förhistorien är inte så lätt. Jag valde att väldigt grovt försöka lyfta fram det jag tycker är de viktigaste skillnaderna mellan de olika tidsåldrarna, samt inte minst försöka relatera till ungarna. Detta gjorde jag dels genom att höfta till med en gissning på hur många familjer som kunde tänkas ha bott i socknen under paleolitikum*, mesolitikum, neolitikum, bronsålder, samt äldre respektive yngre järnålder. Allt blir väldigt lättförståeligt för ett barn om man berättar att det under paleolitisk tid fanns en enda familj i hela socknen men att det för 2000 år sedan fanns ungefär lika många gårdar som idag. Självklart hade jag kikat på FMIS så att jag kunde säga var det gjorts fornfynd, givetvis valde jag exempel nära de gårdar där jag visste att det fanns närvarande ungar... Så kan man arbeta när man känner barnen och den skyldigheten har man som yrkesverksam arkeolog (förälder).

För övrigt fyller Ekehagen 30 år i år. Jag tycker att det är fantastiskt att Falköpings kommun håller igång verksamheten!!
_________________________
*Det finns paleolitiska fynd i min by, till och med en ren har hittats när det grävdes i min fårhage i början av 1900-talet

Fältsäsongen 2014 har startat

Fältsäsongen 2014 har startat. Årets första utejobb blev en förundersökning invid Varbergs fästning inför planerad byggnation av en så kallad Tenaljterass, en servicebyggnad, strax väster om uppfartsvägen mot porten till Varbergs fästning. I förundersökningsschakten påträffades stenkonstruktioner som högst sannolikt är resterna efter Swingeln, en extra skyddsmur för huvudporten. Swingeln avslutades med en batardeau, en hålldamm för gravens vatten och ser man till det äldre kartmaterialet från 1600-talets mitt och 1700-talet sammanfaller placeringen av denna med de nu påträffade stenkonstruktionerna.

 
Schaktning i förundersökningsområdet, strax väster om porten in till Varbergs fästning.



Murkonstruktion i ett av förundersökningsschakten.

Mårten Sjöbecks bilder på nätet

Det är ett tag sedan Riksantikvarieämbetet tillgängliggjorde en fotografisk skatt på nätet. Jag tänker på ett urval bilder av Mårten Sjöbeck som Riksantikvarieämbetet släppt via flickr. Ni hittar bilderna HÄR. Bland bilderna finns en handfull från Halland. Alla är väl värda att titta på, i många fall speglar de ett landskap som inte längre finns. De visar hur snabbt ett landskap kan förändras, hur det landskap som vi idag tar för givet inte ens var påtänkt på mormors fars tid. Det var trots allt länge sedan det såg ut såhär på Hallands ås:

Bilden är länkad från flikr, här finns mer information. Här kan ni läsa om rättigheterna för bilder som RAÄ lagt ut på flikr commons. Fotografen är såklart Mårten Sjöbeck och bilden är antagligen tagen i samband med arbetet inför boken Halland - en landskaplig orientering vid betraktandet av Halland från statsbanornas tåg under färder som gavs ut på 1930-talet. Jag har andra upplagan inbunden i halvfranskt band av min mormors far Åke och den är utgiven 1931.

Så, vill ni vackra bilder av hur Sverige såg ut i början av 1900-talet så skall ni titta på Mårten Sjöbecks bilder på t.ex. flikr, de är oslagbara. Lunds Universitet har lagt ut en stor mängd av Sjöbecks bilder på Europeana. Du hittar dem HÄR.

Arkeologi och fotbollens platser

För snart 10 år sedan gav Håkan Karlsson ut boken Försummat kulturarv. Det närliggande förflutna och fotbollens platser. Den beskrivs såhär:

I Försummat kulturarv framhålls att det har spelats "riktig" fotboll i landet sedan början av 1890-talet, och under de cirka 110 år fotbollen har funnits i Sverige så har den efterlämnat sig en rad fysiska kulturarv. trots det stora intresse fotbollen tilldragit, och tilldrar, sig så har dess fysiska kulturarv, bl a i form av platser där sporten utövades tidigt, under lång tid försummats av de antikvariska myndigheterna. Fotbollens försummade kulturarv exemplifieras med de tre göteborgsplatserna Balders Hage, Carlsrofältet och Gårdaplan. Boken diskuterar frågan varför fotbollens kulturarv har försummats på detta sätt och denna fråga kopplas också till det mer övergripande problemområdet rörande relationen mellan arkeologin/kulturarvsförvaltningen och medborgarnas intressen. I boken hävdas vidare att den utveckling i riktning mot ett breddat kulturarvsbegrepp och en breddad arkeologisk/kulturarvsförvaltande verksamhet som för närvarande tycks äga rum, utgör steg i rätt riktning. Detta då verksamheterna inom ramarna för denna breddning tenderar att: betrakta kulturarvet som en samtida kulturprocess, inte bara intressera sig för det avlägset förflutna utan även för det närliggande förflutna, ta medborgarnas intressen (och kanske även idrottens kulturarv) på allvar.

Igår följde Kulturmiljö Halland upp bokens spår i samband med en arkelogisk utredning:

Kulturmiljö Hallands medarbetare Linn och Leif dirigerade grävskopan på Snöstorps idrottsplats. Som ett led i förtätningen av Halmstad kommer den att få stryka på foten för att ge plats åt bostadsbebyggelse.

Som svar på den vanliga frågan:

Hittar ni nåt?

Kan vi svara:

Ja!

I delar av området fanns förhistoriska boplatsspår. Det är dock lite svårgrävt eftersom man fört på stora mängde massor för att få en vågrät fotbollsplan. Då för sisådär 50-60 år sedan när den anlades.

Kulturmiljö Halland i Vetenskapsradion Historia

Kulturmiljö Hallands Ola Kadefors och Leif Häggström pratar vindkraft och arkeologi i Vetenskapsradion historia. Spola 14 minuter in i programmet:

Arkeologisk höst

Det är nu november. Den sjätte närmare bestämt. När jag kikar på solens upp och nedgång så är den här i Halmstad snålt tilltagen. Solens uppgång var idag officiellt 07.28 och dess nedgång 16.14. Arbetsljus har man någon halvtimme före respektive efter officiell soluppgång. Det innebär att vi teoretiskt sett fortfarande kan genomfåra arkeologiska fältarbeten. Åtminstone rent ljusmässigt. Om det inte är allt för molnigt. Så det gör vi. Vi planerar genomföra en handfull arkeologiska fältarbeten i Laholm och Falkenbergs kommuner nu under november månad. Det gäller bara att det inte blir allt för mycket nederbörd.

Nederbörd och en eller ett par plusgrader påverkar det arkeologiska arbetet i hög grad. Kvaliteten blir lidande hur mycket man än anstränger sig.

Men det är som sagt inte så många uppdrag som måste utföras nu. De flesta av oss på kontoret arbetar med andra saker. Eller egentligen bara en sak - rapportarbete. Vi befinner oss mitt inne i rapportfasen på ett par stora undersökningar och i början av några andra. Men det är så det skall vara om planeringen hamnar något så när rätt. Vi arbetar i fält när det är lämpligt och inne när det är lämpligt. Idag var det lämpligt att såga ut prover ur ett dussin 1000 år gamla trästycken från en brunn vi undersökte tidigare i höst. Trästyckena skall skickas på vedanatomisk bedömning.

Just brunnar är intressanta källor till information. Där finns, om man har lite tur, många intressanta material bevarade. Vi inväntar med spänning de vegetationshistoriska provsvaren från en handfull brunnar vi undersökt under senare år. Svar som det sannolikt kommer att finnas all anledning att återkomma till när de anländer.

Men tills dess får vi kämpa vidare med rapportarbete och de sista fältmässiga insatserna denna november 2013.

Röjningsrösen i Halländsk skogsmark

Halland är inte bara jordbruksmark och stränder även om många kanske tror det. Mer än 60% av Hallands yta är faktiskt skogsmark, dominerad av gran. Nu sker det inte så mycket markexploatering i den Halländska skogsbygden, men ibland händer det något intressant.

Som för ett par veckor sedan.

I röset på bilden hittades mycket förhistorisk keramik.

 

Då genomförde Kulturmiljö Halland med projektledaren Ola Kadefors i spetsen en förundersökning i det inre av Halland, i ett område som ligger på ungefär 150 m över havet. Det var ett antal vindkraftverk som skulle byggas i ett område med fossil åker. Närmare bestämt röjningsrösen av det slag man  kanske snarare förknippar med älvsborgsdelen av Västergötland eller kanske Småland.

Under förundersökningen undersöktes såväl gravar som odlingslämningar, en del förhistoriskt och en del medeltida. Lämningar som det finns anledning att återkomma till i framtiden, lämningar som tydligt knyter samman Halland med södra Sveriges inland på ett sätt som sällan diskuteras i forskningen. För relationen mellan Halland och södra Sveriges inland styrs i forskningen av de Halländska flodernas lopp. Vilket är en förenkling som vi med stöd i undersökningar som dessa kanske kan få anledning att revidera både en coh två gånger. Förhoppningsvis har vi ett bättre diskussionsunderlag att utgå ifrån när slutundersökningen genomförts och analyserna börjat bli klara.