En hälsning från vikingatiden?

Ibland påträffar arkeologen märkvärdiga ting som inte alltid är så lätta att tolka och den kännande blicken kanske inte alltid är så väl utvecklad som denne vill tro. Exempelvis lär ett vädurshuvud i bränd lera från förromersk järnålder blivit liggande såsom en slags maskot i en arbetsbod i Malmö innan man kom på att det kanske var något speciellt med det i alla fall (obekräftat rykte som gärna får dementeras). I ett annat fall i småland skall två koppararmringar från sen bondestenålder tolkats såsom recent metallskrot under utgrävningen, innan någon fick upp ögonen för dem och insåg vad det var. Liknande exempel finns i mångfald, det gemensamma för dem är att föremål som misstolkas alltid är ovanliga och i vissa fall unika. Arkeologens kännar- blick är lika ovan vid att se det den inte tidigare sett som vem som helst annans.

Med detta resonemang som bakgrund kan jag nu berätta att jag registrerat ett föremål från Stafsingen såsom ”sänke” av bergart. Sänket är drygt 10 cm långt och avbrutet vid basen, så det har sannolikt varit betydligt längre. Föremålet är påträffat i Stafsinge utanför Falkenberg, där vi grävde delar av en vikingatida boplats sommaren 2010, närmare bestämt i ett grophus som även i övrigt var rikt på fynd. Vid registreringstillfället började jag betrakta föremålet lite förstrött och hajade till av det faktum att det var aktivt format för att få mjuka, rundade former, samt att man hade valt att inte fullfölja linjerna som annars är karakteristiskt för sänken. Kanske är det så att det är en liten statyett av…. ja vad då? Vi öppnar härmed frågan för en omröstning i spalten till höger.